Samspel mellan livsstil och celler på diabeteskonferens

Inte bara vår egen livsstil utan också våra föräldrars beteende påverkar risken att insjukna i diabetes. En konferens på Karolinska Institutet täcker in både ärftlighet och miljö och vilka effekter de får på cellnivå i denna komplexa sjukdom.

Journalister är välkomna till symposiet samt att intervjua forskarna.

Konferens: Symposium on Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus
Tid: Fredagen den 9 november, 2012, 09:00 - 16:10
Plats: Nobel Forum, Wallenbergsalen, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna

Diabetes typ 2 ökar över stora delar av världen. Den allra största ökningen finns i Indien och Kina men även i England, Tyskland och södra delarna av Europa stiger talen oavbrutet. I hela Europa förväntas antalet diabetiker öka från 53 miljoner år 2011 till 64 miljoner år 2030. I Sverige är närmare 400 000 personer drabbade, mycket på grund av en stillasittande livsstil.

Ett av de hetaste forskningsområdena inom diabetes just nu är epigenetik som beskriver hur miljön påverkar genuttrycket. Föräldrars livsstil och beteende förändrar inte vilken DNA-sekvens ett barn får, men däremot hur DNA förpackas, presenteras och görs tillgängligt för uttryck av proteiner hos barnet. Oliver Rando, USA, har visat att inte bara moderns livsstil påverkar barnet på det här sättet. Även faderns DNA förs över med sådana markörer eller dolda budskap till barnet. Rando presenterar hur detta kan påverka metabolismen.

Det här har stor betydelse för många sjukdomar men i synnerhet för diabetes som är en komplex sjukdom, starkt kopplad till både ärftlighet och livsstil. Om den här dragkampen mellan miljö och gener talar John Hawley från Australien. Fysisk aktivitet skyddar mot insjuknande eftersom insulinkänsligheten ökar vid träning. Hawley forskar om vad som händer i cellerna vid fysisk inaktivitet och de folkhälsoaspekter som följer av det. Sverige har också mycket stark forskning på detta område där Juleen Zierath vid Karolinska Institutet har gjort viktiga upptäckter om hur insulinkänslighet regleras i musklerna vid träning. Hon är en av huvudorganisatörerna till konferensen.

Sambandet mellan livsstil och genetik har också studerats i den så kallade GWAS-studien som inkluderade 40 000 människor. Jose Florez, USA, finns på plats på konferensen för att dela med sig av lärdomar från denna gigantiska studie.

Mer av spjutspetsforskning får vi från forskarna Victor Ambros, USA, och Markus Stoffel, Schweiz, som forskar om mikroRNA. Det är ett RNA som i sig inte leder vidare till proteiner men som ändå kan påverka vilka proteiner som uttrycks genom att binda till andra RNA. Det här kan bli en viktig aspekt för att förstå reglering i insulinproducerande betaceller.

Programmet bifogas i fil, och finns här

För mer information, kontakta:
Professor Juleen Zierath
Tel: 08-524 875 81 
E-post: juleen.zierath@ki.se

Projektsamordnare Stefan Nobel
Tel: 072-253 12 79 eller 08-524 869 80
E-post: stefan.nobel@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: