Spädbarn som utsätts för luftföroreningar från vägtrafiken riskerar försämrad lungfunktion i skolåldern

Report this content

Barn som bott längs gator med förhöjda halter av luftföroreningar under det första levnadsåret löper en större risk att drabbas av försämrad lungfunktion vid 8 års ålder, visar en ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet. Sambanden var särskilt starka för barn med allergi – och pojkar liksom barn med astma föreföll särskilt känsliga. Resultaten talar för att exponering under spädbarnstiden kan ge en bestående påverkan på lungfunktionen under hela barndomen, men det är oklart i vilken utsträckning effekterna kvarstår senare i livet.

Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, baseras på det så kallade BAMSE-projektet. Den inkluderade mer än 1 900 barn i Stockholms län som följts från födelsen till 8 års ålder med upprepade enkäter, lungfunktionsundersökningar och blodprover. Utomhuskoncentrationer av inandningsbara partiklar från vägtrafiken (PM10) beräknades för samtliga adresser till bostäder, daghem och skolor hos barnen med hjälp av spridningsmodeller. Sambanden studerades mellan exponering för luftföroreningar under olika åldrar och lungfunktion vid 8 års ålder.

Resultaten visar att de barn som under spädbarnstiden varit mest utsatta för partiklar från vägtrafiken hade en lägre lungfunktion vid 8 års ålder, motsvarande en genomsnittlig sänkning av utandningsvolymen under en sekund (FEV1) på ca 60 ml. Sänkningen var särskilt uttalad hos barn som var allergiska mot vanliga luftburna allergen och födoämnesallergen, liksom hos pojkar och barn med astma. För de högst exponerade förelåg även en ökad risk att drabbas av en kraftigt nedsatt lungfunktion (mer än 20 procentig sänkning). Exponering för trafikrelaterade luftföroreningar efter det första levnadsåret tycktes dock inte ha någon påtaglig effekt på lungfunktionen.

– Tidigare forskning har visat att barn är särskilt känsliga för de negativa effekterna av luftföroreningar och vår studie tyder på att exponering tidigt i livet kan vara särskilt skadlig, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin. Vi följer nu upp barnen vid 16 års ålder för att se om den negativa påverkan på lungfunktionen kvarstår. Redan nu kan dock konstateras att våra resultat talar för att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter.

Studien har finansierats av forskningsrådet FORMAS, Naturvårdsverket och Hjärt-Lungfonden.

Publikation: "Traffic-related air pollution and lung function in children at 8 years of age  A Birth Cohort Study”, Schultz E, Gruzieva O, Bellander T, Kull I, Svartengren M, Bottai M, Hallberg J, Melén E, Pershagen G., American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, online 12 October 2012.

För frågor, kontakta:

Göran Pershagen, läkare, professor
Tel 08-52487460 eller 070-6594479
E-post: Goran.Pershagen@ki.se

Erica Schultz, läkare, doktorand
Tel: 073-9156139
E-post: Erica.Schultz@ki.se

Erik Melén, läkare, forskare
Tel: 070-6689194
E-post: Erik.Melen@ki.se

Samtliga verksamma vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet:

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Prenumerera

Snabbfakta

Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet
Twittra det här