Spenatens gåta löst – därför gör den oss starka

Nitrat, som förekommer naturligt i till exempel spenat, har en kraftigt positiv effekt på muskelstyrka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förklara vad det beror på, genom att identifiera två relevanta proteiner som ökar i musklerna efter intag av nitrat. I studien fick möss nitrat via sitt dricksvatten, något som fick dem att uppvisa en kraftigt ökad muskelstyrka – och detta redan vid doser som går att få i sig genom vanlig kost.

I studien delades mössen in i två grupper: hälften fick nitrat i sitt dricksvatten under sju dagar och resten ingick i en kontrollgrupp. Nitrat är ett ämne som finns naturligt i framför allt spenat och rödbetor, men även i många andra gröna bladgrönsaker, som sallad och mangold. Den mängd nitrat mössen fick motsvarar ungefär vad en människa skulle få i sig genom att äta 200 till 300 gram färsk spenat eller tre till fyra rödbetor om dagen.

Efter en vecka undersökte forskarna olika muskler på mössens ben och fötter. Det visade sig då att de möss som fått nitrat genomgående hade dramatiskt starkare muskler. De största effekterna sågs i extensor digitorum longus, som sitter på underbenets framsida och flexor digitorum brevis, som hör hemma i foten.

Forskarna gick vidare i sina undersökningar och upptäckte då att de möss som fått nitrat hade en större förekomst av två olika proteiner inuti sina muskler, något som antas förklara den ökade muskelstyrkan. Dessa proteiner kallas CASQ1 and DHPR och de har att göra med homeostasen av kalcium, ett grundämne som har stor betydelse för muskelcellernas kontraktion.

Forskarna vill nu gå vidare med sina upptäckter och bland annat studera hur de går att tillämpa när det gäller personer med muskelsvaghet.

– Ur ett nutritionsperspektiv är vår studie intressant, eftersom den mängd nitrat som fick betydelse för muskelstyrkan hos möss var relativt låg. Överfört på människa går det att få i sig motsvarande volym genom tillämpa en grön kosthållning – nitrat förekommer naturligt i flera gröna bladväxter, och rikligt i till exempel rödbetsjuice. Det finns dock inga kosttillskott med nitrat i dag, säger Andrés Hernández, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning, Association française contre les myopathies, AFM (Franska föreningen mot myopati) samt National Institute for Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases, NIAMS.

Publikation: “Dietary nitrate increases tetanic [Ca2+]i and contractile force in mouse fast-twitch muscle” Andrés Hernández, Tomas A. Schiffer, Niklas Ivarsson, Arthur J. Cheng, Joseph D. Bruton, Jon O. Lundberg, Eddie Weitzberg, Håkan Westerblad, Journal of Physiology, Epub ahead of print 11 June 2012, doi:10.1113/jphysiol.2012.232777.

För mer information om studien, kontakta:

Andrés Hernández, forskare
Tel: 08-524 822 55 eller 070-949 17 13
E-post: andres.hernandez@ki.se

Håkan Westerblad, professor
Tel: 08-524 872 53 eller 073-753 54 56.
E-post: hakan.westerblad@ki.se.

Kontakta presstjänsten och hämta bild: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: