Stor studie kopplar demens till dålig njurfunktion

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Resultaten betonar betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom, enligt forskarna.

– Vår studie understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Demens kännetecknas av en progressiv nedgång i kognition och funktion utöver den normala åldrandeprocessen. Mellan 5–7 procent av världens befolkning över 60 års ålder beräknas ha demens. Tillståndet är förknippat med dålig hälsa i allmänhet samt ökad risk för död. För att förhindra demens är det viktigt att identifiera riskfaktorer som går att påverka.

Kronisk njursjukdom, som kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen, är också väldigt vanligt hos äldre personer, med en global befolkningsprevalens på 25–40 procent beroende på ålder.   Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.

I den här svenska studien på fler än 325 000 individer som var 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för att få en demensdiagnos under uppföljningsperioden. Totalt upptäcktes nästan 19 000 fall av demens (5,8 procent) under en medianuppföljningsperiod på fem år. Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.

– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar vi hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.

Forskarna använde data från det så kallade Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM)-projektet, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen. Kreatininprover används tillsammans med andra faktorer som ålder och kön för att uppskatta den så kallade estimerade glomerulära filtrationshastigheten (eGFR), vilket används för att bedöma njurarnas funktion. Ett eGFR-värde på 90ml/min eller högre anses vara normalt hos de flesta friska personer. Dessa data kombinerades med andra vårdregister, inklusive register för demensdiagnoser och behandling.

Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer kom forskarna fram till ett eGFR-värde på 30-59ml/min gav i genomsnitt 71 procents ökad risk för demens medan ett eGFR-värde under 30ml/min kunde kopplas till en mer än fördubblad risk för demens, jämfört med ett normalt eGFR-värde.

– Även om vi inte kan fastställa ett orsakssamband baserat på dessa resultat så indikerar vår analys att så många som 10 procent av alla demensfall skulle kunna tillskrivas kronisk njursjukdom. Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att utveckla och implementera lämpliga strategier för screening och uppföljning av demens hos personer med njursjukdom och vice versa, samt hjälpa till med planeringen av hälsovården, säger korresponderande författare Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och det strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet. En av författarna, Bengt Lindholm, är affilierad till Baxter Healthcare Corporation. Ingen av de andra författarna har rapporterat potentiella intressekonflikter.

Publikation: “Kidney function, kidney function decline and the risk of dementia in older adults: A registry-based study,” Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Marco Trevisan, Marie Evans, Bengt Lindholm, Maria Eriksdotter and Juan Jesus Carrero, online 5 maj, 2021, Neurology, doi: 10.1212/WNL.0000000000012113

För mer information, kontakta:
Hong Xu, postdoktor
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel: +46 (0)70-099 1078
E-post:
hong.xu.2@ki.se

Juan Jesus Carrero, professor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: +46 (0) 073-963 6948
E-post: juan.jesus.carrero@ki.se

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media