Tarmhormoner, tarmbakterier och deras roll i diabetes
Att fetmakirurgi fungerar vid diabetes har förmodligen fler orsaker än att fettet försvinner. Andra möjliga effekter av operationerna diskuteras under årets Diabetes Day vid Karolinska Institutet. Den innehåller också ny information om tarmflorans och dygnsrytmens betydelse för sjukdomen diabetes.
Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna.
Konferens: Diabetes Day - Symposium on Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus
Tid: 21 november 2014, klockan 9:00 – 16:00
Plats: Aula Medica, Karolinska Institutet, Solna
Förmiddagen är inriktad på nya angreppssätt vid behandling av diabetes. Det kommer dels att handla om fetmakirurgi där forskarna nu tror att det är något mer än viktnedgången i sig som gör behandlingen framgångsrik. Blandine Laferrère, Colombia University, USA, ger en presentation av vilka andra mekanismer som kan vara involverade i detta. En het hypotes är att hormoner i tarmen, så kallade inkretiner, också påverkas av fetmakirurgin och att de i sin tur påverkar diabetessjukdomen. Idag finns det diabetesläkemedel som fungerar som en typ av inkretiner som kallas GLP-1.
– Om det visar sig att en stor del av effekterna vid fetmakirurgi beror på att man påverkar inkretiner kan man kanske i framtiden behandla mer med läkemedel och därmed slippa att göra det kirurgiska ingreppet, säger Anna Krook, professor i Integrativ fysiologi vid Karolinska Institutet och en av arrangörerna till konferensen.
Jens Juul Holst, Köpenhamns universitet, Danmark, ger mer information om var forskningen kring GLP-hormonerna står idag och hur de kan användas som läkemedel på bästa sätt. Richard DiMarchi, Indiana University, USA, forskar om nya läkemedelsbehandlingar som baseras på dessa tarmhormoner och kommer att berätta mer om nya möjligheter till behandling.
Studier har tidigare visat att tarmfloran hos diabetiker skiljer sig från bakterieuppsättningen hos friska. Transplantationer av tarmbakterier från friska till sjuka har också prövats. Vilken betydelse tarmfloran har för hälsan kommer Nathalie Delzenne, Catholic University of Louvain, Belgien, att prata mer om.
Vår dygnsrytm har stor betydelse för hur vi äter och för vår ämnesomsättning. Skiftarbetare har till exempel visat sig ha förhöjd risk för metabola sjukdomar som diabetes. Det gäller också andra med störd dygnsrytm, till exempel personer med depression. Genom att ta reda på mer om hur den molekylära klockan fungerar ökar också möjligheterna att kunna återställa en dygnsrytmrubbning eller en dissonans i rytmen mellan olika organ. Paolo Sassone-Corsi, University of California Irvine, USA, avslutar dagen med en presentation om detta.
Programmet
För frågor, kontakta:
Professor Juleen Zierath
Juleen.Zierath@ki.se
Professor Anna Krook
08-524 878 24
anna.krook@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
08-524 860 66, 070-614 60 66
sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: