Unga med självmordsförsök har kraftigt förkortad livslängd

Personer som vårdats för självmordsförsök eller självskadebeteende har en kraftigt förkortad förväntad medellivslängd och dör ofta av andra orsaker än självmord. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Umeå Universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

– Självmord är så klart mycket vanligt i denna utsatta patientgrupp, men en fördjupad analys visar att överdödligheten till stor del beror på icke-psykiatriska sjukdomar. Vi såg även stora könsskillnader vad gäller förväntad livslängd, speciellt bland de yngre patienterna, säger Jussi Jokinen, psykiater och professor vid Umeå Universitet samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Forskarna har följt över 185 000 personer som under 1970-2010 vårdats inneliggande för självmordsförsök eller självskadebeteende. Resultaten visar att 20-åriga män som gjort ett första självmordsförsök har hela 18 år kortare förväntad återstående livslängd än den övriga befolkningen, medan 20-åriga kvinnor som försökt ta sitt liv förväntas leva 11 år kortare. För 50-åringar som gjort ett första självmordsförsök är den förväntade medellivslängden runt 10 år kortare för män och 8 år kortare för kvinnor. Om det första självmordsförsöket sker först i 70-årsåldern är den förväntade återstående livslängden cirka 4 år kortare för både män och kvinnor.

Som jämförelse förväntades i Sverige år 2016 en nyfödd pojke leva till 80,6 år och en flicka till 84,1 år. För 50-åringar är den förväntade återstående medellivslängden 31,9 respektive 34,9 år.

Studien visar att fullbordat självmord orsakade en mindre del av de inträffade dödsfallen hos personer som varit inlagda för självmordsförsök eller självskadebeteende. Vanligare var det med fysiska åkommor som dödsorsak.

– Resultaten belyser en ojämlikhet i vården där patienter inom psykiatrin inte verkar få den vård de behöver. Vi har tidigare visat att psykiatriska patienter får en sämre vård av sina icke-psykiatriska besvär och sjukdomar, säger Rickard Ljung, läkare och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

Studien är finansierad av Stiftelsen Söderström-Königska forskningsfonden vid Svenska Läkaresällskapet.

Publikation: “Life expectancy after the first suicide attempt”. Jussi Jokinen, Mats Talbäck, Maria Feychting, Anders Ahlbom & Rickard Ljung. Acta Psychiatrica Scandinavica, online 14 december 2017.

För mer information, kontakta:
Rickard Ljung, docent, specialistläkare
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Tel: 0705-13 30 71
E-post: rickard.ljung@ki.se

Jussi Jokinen, professor, överläkare
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå Universitet
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Tel: 073-642 14 46
E-post: jussi.jokinen@umu.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Resultaten belyser en ojämlikhet i vården där patienter inom psykiatrin inte verkar få den vård de behöver
Rickard Ljung