Vana kirurger innebär färre mjältskador vid operation av matstrupscancer
Patienter som opereras av kirurger som genomför operation av matstrupscancer ofta har betydligt lägre risk för mjältskada under operationen och behov av avlägsnande av mjälten, vilket i sin tur ökar risken för allvarliga infektioner och död. Det visar en ny omfattande studie från Karolinska Institutet publicerad i vetenskapstidskriften Annals of Surgery. Dessa resultat ger ytterligare stöd för att kirurgi för matstrupscancer bör koncentreras till få kirurger som får möjlighet att utföra fler operationer, menar forskarna.
Matstrupscancer är en aggressiv sjukdom med dyster prognos. Eftersom enbart var fjärde patient lämpar sig för kirurgisk behandling är operationen relativt ovanlig i Sverige. Samtidigt är ingreppet ett av de mest omfattande med kirurgi i buk, bröstkorg och ibland även hals, och risken för komplikationer är stor. Vid operationen avlägsnas det mesta av matstrupen och den del som tas bort ersätts som regel med magsäcken som lossas från sina förankringar i buken och görs om till en smal tub. En fruktad komplikation i samband med lossandet av magsäcken är mjältskada som ibland medför att organet måste avlägsnas. Ett fåtal mindre studier har pekat på en ökad risk för död efter borttagning av mjälten under matstrupscancerkirurgi. Syftet med den aktuella studien var att identifiera faktorer som ökar risken för mjältskada och borttagning av mjälten, samt att kartlägga sambandet mellan borttagning av mjälten och risk för död och allvarliga infektioner.
Forskargruppen granskade data om nästinintill alla patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige mellan 1987-2010. I analyserna togs hänsyn till flera möjliga störfaktorer. Det visade sig att varken patientens kön, ålder eller tumörens svårighetsgrad påverkade risken för mjältskada eller borttagande av mjälten. Däremot var risken för mjältskada 42 procent lägre om kirurgen ofta genomförde denna typ av operation. Risken för att mjälten måste avlägsnas i samband med operation var 59 procent lägre. Resultaten talar för att denna kirurgi bör centraliseras till färre kirurger.
Studien visade också att risken för död och allvarliga infektioner, exempelvis blodförgiftning, ökade när mjälten togs bort vid operationen. Det talar för att kirurgen om möjligt ska reparera en skadad mjälte.
Publikation: “Splenic Injury During Resection for Esophageal Cancer : Risk Factors and Consequences”, Maryam Derogar, Omid Sadr-Azodi, Pernilla Lagergren, Jesper Lagergren, Annals of Surgery, 2 maj 2014.
Läs artikeln på tidskriftens webbplats.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Maryam Derogar, AT-läkare, forskare
Institutionen för onkologi och patologi
Tel: 073 677 86 84
E-post: maryam.derogar@ki.se
Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08-517 760 12 eller 070-227 40 88
E-post: jesper.Lagergren@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: