Yngre kvinnor med HPV 16 eller 18 har ökad cancerrisk

Humant papillomvirus, HPV, kan orsaka livmoderhalscancer. Enligt nya riktlinjer ska kvinnor över trettio år därför screenas för viruset i första hand, i stället för med cellprov. Men även yngre kvinnor har påtagligt ökad risk för cellförändringar om de bär på typerna HPV 16 eller 18, visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cancer.

Fyra av fem kvinnor i fertil ålder smittas någon gång i sitt liv av HPV. De flesta infektioner läker ut av sig själva, men för cirka fem procent av kvinnorna blir infektionen kronisk. Kronisk HPV-infektion kan leda till cellförändringar och cancer i livmoderhalsen. HPV-typerna 16 och 18 orsakar cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer och majoriteten av höggradiga cellförändringar. Dessutom finns flera andra högrisk-HPV-typer som också kan orsaka cellförändringar och livmoderhalscancer.

För att upptäcka cellförändringar i tid, screenas kvinnor i Sverige med cellprov från livmodertappen från 23 till 64 års ålder. Om cellprovet är avvikande testas det för HPV. Enligt nya riktlinjer ska screeningen från 32 års ålder i stället göras med HPV-test i första hand. Om kvinnan testas positivt för HPV tas ett cellprov, som vid avvikelser föranleder gynekologisk utredning. Men vid normalt cellprov men positivt HPV-test kallas kvinnan bara rutinmässigt till screening efter tre till sju år beroende på ålder.

– Det är egendomligt när vi vet att HPV är förknippat med livmoderhalscancer. Vi ville därför undersöka cancerrisken för patienter med normalt cellprov, säger Sonia Andersson, professor i gynekologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

I studien ingick drygt 9 000 normala cellprov från kvinnor i 20–60-årsåldern som lämnat prov inom det svenska screeningprogrammet under åren 2005–2007. Under uppföljningstiden fram till och med 2014 fick knappt 100 av dessa kvinnor höggradiga cellförändringar eller (i ett fåtal fall) livmoderhalscancer. Dessa patienters cellprover testades för HPV och varje prov jämfördes med fem friska kvinnors prover.

Kvinnor över 30 år som var bärare av högrisk-HPV hade, oberoende av HPV-typ, åtta gånger högre risk att få höggradiga cellförändringar eller cancer än kvinnor som testats negativt för HPV.

– Normalt cellprov är alltså ingen garanti för att inte utveckla höggradiga cellförändringar, som i sin tur kan leda till livmoderhalscancer. Vi behöver ha en tätare uppföljning av kvinnor som testats positivt för HPV, säger Sonia Andersson.

Kvinnor under 30 år som testades positivt för HPV-typerna 16 eller 18 hade betydligt högre risk att utveckla höggradiga cellförändringar eller livmoderhalscancer jämfört med kvinnor som testats negativt för HPV. De HPV-test som används inom screeningen idag visar inte vilken typ av HPV kvinnan är bärare av, enbart att det rör sig om en högrisktyp av viruset.

– Detta bör man ändra. Om vi testar för HPV-typ kan vi screena lågriskindivider mer sällan och i stället följa upp yngre bärare av HPV 16 eller 18 samt äldre HPV-positiva tätare. I USA kallas de till nytt HPV-test inom ett år.

– Man ska komma ihåg att de flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva, även HPV 16/18. Men HPV är den viktigaste riskfaktorn för att utveckla livmoderhalscancer och bör följas upp strukturerat. På så sätt kan fler cellförändringar behandlas i tid och fler fall av cancer förebyggas, säger Sonia Andersson.

Studien är gjord i samarbete med universitetet i Ljubljana i Slovenien samt folkhälsoinstitutet i Bryssel i Belgien. Studien finansierades av Cancerfonden, Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting och Gustaf V:s jubileumsfond.

Publikation: ”The impact of HPV status on development of high-grade cervical intraepithelial neoplasia in women negative for intraepithelial lesions or malignancy at baseline: 9‐year Swedish nested case control follow‐up study”, Maria Fröberg, Ellinor Östensson, Karen Belkić, Anja Oštrbenk, Mario Poljak, Miriam Mints, Marc Arbyn, Sonia Andersson. Cancer, online 10 december 2018, doi: 10.1002/cncr.31788.

För mer information, kontakta:
Sonia Andersson, Professor
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
Mobil: 0722-509 667
E-post: sonia.andersson@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: