Effektiv behandling av svår stroke

Fem nya internationella studier som publicerats i ansedda New England Journal of Medicine visar att trombektomi, där stora blodproppar i hjärnan tas bort på mekanisk väg med ett metallnät, är den mest effektiva behandlingen för att för att återställa blodflödet till hjärnan hos svårast drabbade strokepatienterna. Karolinska är det enda sjukhuset i länet som gör trombektomier.

2014 gjordes 104 trombektomier på Karolinska, men Nya Karolinska Solna är dimensionerat för att kunna ta emot fler patienter som behöver behandlingen.
– Vi har länge kunnat se goda resultat för våra patienter som genomgått trombektomi, mer än hälften av de svårast drabbade blir så bra att de kan vara självständiga i sin vardag. Nu finns dessutom de här studierna som på ett mycket tydligt sätt visar att trombektomi är överlägsen annan behandling vid stora blodproppar, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi.

En stor propp leder oftast till stora förlamningar, talsvårigheter och många andra neurologiska symtom, men trombektomi kan för många patienter minska symtomen eller helt återställa hjärnans funktion
– Ibland är det helt makalöst, rena Lazaruseffekten. En person kommer till oss med halvsidig förlamning, utan tal – så tar vi bort proppen och 30 minuter senare är personen helt återställd, säger Michael Söderman, överläkare och chef för Angiografi och Neurointervention, den sektion inom Neuroradiologiska kliniken som gör trombektomier.

Nu utvärderas en metod där ambulanspersonalen direkt ska kunna bedöma sannolikheten att patienten behöver trombektomi. Metoden graderar hur stora förlamningar och talsvårigheter den drabbade har. – Kan patienten exempelvis inte lyfta sin arm och hålla kvar den i 10 sekunder, och benet i fem sekunder, är det tecken på att han eller hon kan behöva trombektomi. Då är förslaget att patienten körs direkt till Karolinska, även om det finns ett annat sjukhus närmare, säger Nils Wahlgren.

2017 flyttar Karolinskas strokevård in i det nya sjukhuset som byggs i Solna. Patienterna som kommer med strokelarm ska komma direkt med ambulans till en miljö där det finns tillgång till den undersöknings- och behandlingsteknik som de behöver. Inga hissar eller omvägar krävs för att få hjälp. Akutvårdsenheter, där patienter kan övervakas och behandlas den första tiden efter insjuknandet, och neuroradiologin ligger alldeles intill intaget.

Fakta:

Trombektomi på Karolinska:

• Karolinska Universitetssjukhuset har gjort trombektomier sedan 2005. De första åren gjordes ett fåtal, sedan har antalet ökat succesivt. 2009 gjordes 42 trombektomier, 2010 gjordes 74 och 2014 gjordes 104 stycken. Dessutom behandlades 51 patienter (som inte behövde trombektomi) med trombolys 2014. På sjukhuset finns beredskap dygnet runt, av läkare och sjuksköterskor med specialkompetens, för att ta emot strokepatienter för trombektomi.
• Tommy Andersson, neurokirurg och neurointerventionist, har varit ledande i utvecklingen av trombektomi på Karolinska. Här är hans beskrivning av en trombektomi: ”Med den tunna slangen tar vi oss fram till proppen, som finns i ett kärl i hjärnan, och det är med det här stentet i form av ett nät som vi fångar upp proppen. Stentet ligger hopfälld i slangen och framme vid proppen spänner vi ut nätet över proppen. Proppen, som är mjuk, trasslar då in sig i nätet. Och så kan vi dra ut den. Vid ingreppet stoppar vi in en slang i ett stort kärl via ljumsken. Då får vi en förbindelse, en slags infart in i kärlen. I den förbindelsen för vi in en tunnare slang upp genom kroppen till halsen vid basen av huvudet. Där sprutar vi in kontrastmedel för att kunna se hjärnans kärl och då blir även proppen synlig. Den bilden fryser vi och parallellt med genomlysningen, som är en svag röntgen, får vi en karta över kärlen i hjärnan. Sedan förs ytterligare en tunn slang in. På tv-skärmarna i labbet följer vi live när den millimetertunna slangen med stenten förs vidare till rätt kärl för att fånga upp och ta bort proppen.

• Här kan du se en film som visar hur en trombektomi går till:

http://csp.picsearch.com/video?auth=vc3sA8ySaP0k3xowMfu2vWbjzgSVXpO9M0qApsUZcsZMR-VZ-07uUQ

Filmen är en modell av hjärnans stora blodkärl, som är 2-3mm i diameter. Filmen är producerad av företaget Neuravi som forskat mycket om blodproppar i hjärnan och hur de bäst kan avlägsnas.

• Neurointerventionist: En neurointerventionist är en läkare som antingen är neuroradiolog, neurokirurg eller i sällsynta fall neurolog, och som sedan har byggt på sin specialistkompetens med ytterligare tre års utbildning för att kunna göra interventionell neuroradiologi. De är specialiserade på att behandla kärlsjukdomar, och gör bland annat trombektomier. I dag har Karolinska fem neurointerventionister, samt en under utbildning.

För mer information
Nils Wahlgren, överläkare och professor, neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, tfn 073-325 16 03
Michael Söderman, överläkare och docent, neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, tfn 0704-84 86 88

Presskontakt
Klas Östman, presschef, tfn 070-450 77 97

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Taggar: