Forskare på Karolinska Universitetssjukhuset arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare. Två av fyra patienter är helt tumörfria med deras metod.

James P. Allisons och Tasuku Honjos forskning har betytt mycket för patienter med spridd cancer, t.ex. i lungorna, urinblåsan eller malignt melanom, alla cancerformer där cytostatika har liten effekt. Nobelpristagarnas metod, den s.k. Checkpoint-terapin går ut på att släppa på ”bromsen” på patienternas immunförsvar så att det kan gå till attack mot tumörer.  

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski på Karolinska Universitetssjukhuset har gått ett steg längre och inriktar sig på patienter där Checkpoint-terapin inte har fungerat eller där effekten av den har upphört. Förenklat kan man säga att de ger patienterna en stor mängd av deras egna odlade och återaktiverade T-celler, följt av ett vaccin mot cancern.

- Medarbetarna i vår forskargrupp utvinner T-celler från tumören. Sedan mångfaldigar vi dem, först hos oss på Cancercentrum Karolinska och i nästa steg på Vecura i Huddinge, som är ett laboratorium för avancerade terapiläkemedel. Deras bioreaktor kan ge uppåt 50–100 miljarder celler, säger professor Rolf Kiessling, Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset.

Behandlingen har hittills varit framgångsrik hos tre av fyra patienter. Två av dem lever helt tumörfria, den ena mer än två år efter behandlingen, och hos den tredje finns bara tumörrester kvar. Metoden är än så länge på försöksstadiet och bara aktuell för allvarligt sjuka där alla vedertagna behandlingsmetoder redan har prövats.

- Patienterna måste må så pass bra att de förväntas överleva under de knappa två månader som behövs för att odla deras celler. De måste även klara av den tuffa behandling som följer när de väl fått tillbaka sina T-celler. Eftersom det är en lång och krävande process krävs det tålamod säger Maria Wolodarski, Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset.

När T-cellerna får växa till sig utan det dåliga inflytandet från en tumör i närheten så blir de aktiva igen. Patienten får tillbaka dem via en infusion på vård- och behandlingsavdelningen CAST (Centrum för Allogen Stamcellstransplantation) i Huddinge, där man har lång erfarenhet av behandlingar med levande celler och patienter med känsligt immunförsvar.

Bäst har metoden fungerat för patienter som några veckor senare också fått en tilläggsbehandling med ett tumörvaccin som fortsätter att boosta immunförsvaret mot cancern. Prover har visat att de återaktiverade T-cellerna lever kvar i patienternas blod långt efter att de fått behandlingen, vilket ger gott hopp om att effekten kvarstår.

Stockholm och Vinnova. Fler andra forskare i världen använder T-celler från tumörer mot malignt melanom, men kombinationen med tumörvaccinet är unik för Karolinska.

Fakta

• Studien MAT02 är en fas 1-studie med 10 patienter dvs. en tidig klinisk försöksserie på människa med de tillstånd och etiska prövningar som krävs

• Fem patienter behandlades med kombinationen T-celler och tumörvaccin och fem med enbart T-celler

• De första resultaten har presenterats i abstraktsform vid ett AACR-möte i Chicago i april i år. Fullständigt manuskript skickas in för publikation i början på 2019.

• Studien finansieras av landstingets forskningsmedel och bidrag från bland annat Cancerfonden, Cancerföreningen i Stockholm och Vinnova.

• Inget läkemedelsföretag deltar i studien

• Fler andra forskare i världen använder T-celler från tumörer mot malignt melanom, men kombinationen med tumörvaccinet är unik för Karolinska.

•  

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88                                  
kim.sjolund@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Taggar: