Hopp för leukemipatienter genom upptäckt på Karolinska Universitetssjukhuset
I en nyligen publicerad studie visar Nikolas Herold och Martin Jädersten från Karolinska Universitetssjukhuset hur akut myelotisk leukemi kan behandlas mer effektivt. De har återanvänt ett redan beprövat läkemedel.
Akut myeloisk leukemi (AML) är en aggressiv blodcancer med hög dödlighet som drabbar omkring 350 personer årligen i Sverige. Över 70 procent av patienterna dör inom fem år efter att ha insjuknat. En orsak till den höga dödligheten är att cellgiftbehandlingen ofta har otillräcklig effekt, vilket leder till att sjukdomen efter en tid återkommer.
Proteinet (SAMHD1) i leukemicellen har visat sig vara en resistensfaktor för läkemedlet cytarabin.
Nikolas Herold, barnläkare på barnonkologen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, upptäckte med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet att man med ett annat läkemedel, hydroxyurea, kan blockera SAMHD1 och på så sätt göra cellgiftbehandlingen med cytarabin effektivare. Tillsammans med Martin Jädersten, vuxenhematolog på Karolinska i Huddinge, designades en akademisk studie för patienter med AML där hydroxyurea lades till standardbehandlingen i syfte att förstärka effekten av cytarabin.
- Resultaten från vår studie är mycket lovande. Samtliga patienter har svarat utmärkt på behandlingen och tillägget av hydroxyurea har varit väl tolererat. Vi har också kunnat visa i labbet att kombinationen gav en högre koncentration av cellgift inuti leukemicellerna och att leukemicellerna dödades mer effektivt, säger Martin Jädersten.
Det är inte ovanligt att det tar över 15 år att utveckla ett nytt läkemedel och det är inte heller ovanligt att livslängden för ett läkemedel är kortare än ovannämnda 15 år. Det innebär höga kostnader och gör läkemedlen dyra. För Herold och Jädersten har det endast tagit fem år från upptäckt till publicerad klinisk studie.
- Tack vare att vi kan återanvända ett redan existerande och beprövat läkemedel som redan finns på marknaden så kommer tilläggskostnaden per patient att vara ett par hundra kronor, alltså i klass som ett paket huvudvärkstabletter. Det gör behandlingen också tillgänglig i mindre resursstarka länder världen över. Hydroxyurea har tidigare använts vid leukemi som en dämpande behandling men vi använder den nu i ett nytt syfte - som en modern precisionsmedicin, säger Nikolas Herold.
Studien är ett resultat av ett framgångsrikt samarbete mellan Tema Barn och Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset men också av ett tätt samarbete med flera enheter vid Karolinska Institutet, inklusive Science for Life Laboratory. Studien är nu publicerad. Den är ett framgångsrikt exempel på translationell forskning där en klinisk frågeställning från sjukhusets vardag, i detta fall behandlingssvikt, lyfts till laboratoriet där orsak kartläggs och strategier utvecklas för att sedan med kliniska studier visa att behandlingssvikten går att häva.
Studien har publicerats i Journal of Internal Medicine. Nästa steg är att rekrytera ytterligare 60 patienter över hela landet till studiens fas-2-del. Författarna har hopp om att ett tillägg av hydroxyurea kan bli del av standardbehandlingen mot AML redan under de närmaste åren.
Länk till publicerade studien: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joim.13553
Foto: Nikolas Herold (tv) och Martin Jädersten. Fotograf Josefine Franking.
Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset
08-123 740 10
presstjanst.karolinska@regionstockholm.se
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.
