Karolinska Universitetssjukhuset följer med hjärtsviktspatienter hem
Karolinska leder ett nytt regionövergripande projekt där patienter följs efter utskrivningen. Hemifrån ska bland annat hjärtsviktspatienter rapportera in data om sin hälsostatus. Försämringar ska upptäckas tidigare och risken för akuta återfall minskas.
Karolinska Universitetssjukhuset får tillsammans med Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus, Stockholms läns sjukhusområde (SLSO) och Regionledningskontoret 10 miljoner i anslag från Vinnova för att utarbeta arbetssätt, teknik och metoder för distansövervakning. Det handlar om patienter som har en svår sjukdom och som behöver kontakt med högspecialiserad och specialiserad vård även efter att de lämnat sjukhuset.
- Vi ska utveckla arbetssätt, utforska patientens möjlighet att aktivt bidra i sin egen vård och testa olika tekniska lösningar. Ambitionen är att nå fram till ett upphandlat innovationspartnerskap med flera olika leverantörer för att möta patientens och vårdens behov vid olika sjukdomar, säger Kristina Groth, innovationsledare på Karolinska.
Ett av pilotprojekten handlar om hjärtsvikt. Patienten behöver mobiltelefon samt blodtrycksmätare och våg. Blodtryck, hjärtrytm, kroppsvikt och en skattning av besvär via en symptomskala skickas in till vården varje dag.
- Det avgörande för att det här ska fungera är egentligen inte tekniken, som är väl utarbetad, utan den kliniska kompetens som behövs att använda all information från monitoreringen på rätt sätt, säger Frieder Braunschweig, professor och verksamhetschef för Medicinsk enhet Kardiologi på Karolinska.
- Därför vill vi bygga upp ett telemedicinskt centrum på Karolinska. Där kommer en kliniskt erfaren sjuksköterska att läsa av informationen, tolka den, och vid behov sätta in åtgärder i samråd med läkare.
Algoritmer ska utvecklas för att hjälpa till med tolkningen vid dataanalys över tid. Hjärtsviktspatienter som kommer in akut har oftast försämrats successivt. De första tre månaderna efter att en patient lagts in för hjärtsvikt är de mest kritiska med hög risk för återinläggning.
- Distansmonitorering gör det möjligt att individualisera vården. Svåra sjukdomsförlopp kan upptäckas tidigare än idag och då kan vi förhindra att patienterna blir sämre. Samtidigt behöver vi inte kalla in patienter till kontroller om vi märker att de är stabila och mår bra, säger Frieder Braunschweig.
Telemedicin och distansvård används redan en del i Sverige och har ökat under pandemin, men inom högspecialiserad vård har användningen hittills varit låg.
- Jag tror faktiskt att de största vinsterna finns i den högspecialiserade vården. Det kan ibland till och med handla om att rädda liv. När patienterna följer sin sjukdom blir de också mer medvetna om vad som påverkar den och vad de själva kan göra, säger Frieder Braunschweig.
Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset
08-517 740 10
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.
