Karolinska Universitetssjukhuset följer med kroniskt sjuka hem i ny digital satsning

Report this content

En stor satsning på digital hem-monitorering startar i år. Karolinska Universitetssjukhuset är koordinator för flera pilotprojekt i regionen där ett hundratal patienter med sjukdomar som hjärtsvikt, förmaksflimmer, KOL eller infektion av hjärtklaff följs digitalt i sina hem. 

-    Vi vill kunna upptäcka små försämringar tidigt och sätta in åtgärder som bidrar till att patienternas tillstånd håller sig stabilt. Då minskar risken för att de försämras och måste läggas in, säger Frieder Braunschweig, verksamhetschef för Medicinsk enhet kardiologi och initiativtagare till projektet.
Patienterna som väljs ut för att delta i de digitala pilotprojekten är färdigbehandlade på vårdavdelning men har sjukdomstillstånd som medför en risk för försämring och behov av återinläggning. Hemmonitoreringen gör det möjligt att ha en tät uppföljning av dessa patienter. 
-    Det här är ett bra sätt att individualisera uppföljningen. Vi kan prioritera återbesök för instabila patienter och behöver inte kalla dem som mår helt bra, säger Frieder Braunschweig.

En digital agenda för varje dag

I den digitala hem-monitoreringen följs olika mätvärden beroende på sjukdom och på patientens tillstånd. Hjärtpatienter tar till exempel EKG och blodtryck hemma medan patienter med KOL mäter saturation (syrehalt i blodet). Mätvärdena överförs sedan automatiskt till sjukhuset via en app.  Varje patient har en digital agenda där de får påminnelser om vad de ska göra under en dag. Kontakten med sjukhuset sköts antingen via mobiltelefon eller en lånad läsplatta.

På sjukhuset följer erfarna sjuksköterskor patienternas mätvärden varje vardag och kan vid behov sätta in extra insatser om det behövs. Det kan vara ett digitalt möte med rekommendationer till patienten eller ett tidigarelagt återbesök om de ser att en patients tillstånd är på väg att försämras. 

Ska fungera även om man byter vårdgivare

Tekniken har funnits länge, men det har inte varit någon enkel sak att bygga upp en digital plattform som är patientsäker och som följer lagkraven för hantering av personuppgifter. Att plattformen ska kunna användas oavsett sjukdom eller vårdgivare, har också varit ett krav.
-    Vi har haft ett regionalt perspektiv, vilket betyder att teknik och arbetssätt ska fungera även om en patient byter vårdgivare. Digitala lösningar är inget nytt, men vårt breda perspektiv för hela vårdkedjans behov är unikt, säger Kristina Groth, som leder den tekniska sidan av utvecklingsarbetet.
Pilotprojekten berör därför inte bara Karolinska Universitetssjukhuset utan leds också från Danderyds Sjukhus, Södersjukhuset, samt via ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).

-    Det kommer att bli en lärande process för vården. En risk med hemmonitorering är att vi upptäcker så mycket genom all data vi får in att vi larmar i onödan och ökar bördan för sjukvården i stället för att minska den. Vi behöver förstå vilka värden vi ska reagera på, säger Frieder Braunschweig.

Han tror att sjukhusen kommer att behöva ny expertis och infrastruktur i framtiden.
-    I pilotprojekten kommer det vara relativt få patienter per sjuksköterska, men hur blir det när vi följer hundra- eller tusentals patienter med olika sjukdomar? Vi kanske behöver ha speciella monitoreringscentrum på sjukhusen där det finns personal med specialistkunskaper både om sjukdomar och det nya arbetssättet.

 

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

presstjanst.karolinska@regionstockholm.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Prenumerera

Media

Media