Karolinska Universitetssjukhuset förbättrar strokevården för patienterna

Ett nytt arbetssätt inom strokevården i Stockholms län minskar behandlingstiden för strokepatienter med upp till 1,5 timme. Något som är avgörande för att kunna rädda hjärnceller, minska och ofta eliminera risken för livslånga handikapp. En tremånaders kvalitetsuppföljning visar att mer än 90 procent av patienterna kommer rätt direkt efter att den nya riktlinjen infördes i oktober förra året.

Arbetet med att skapa en ny riktlinje för strokevården i hela Stockholms län startade för två år sedan, och har sedan införandet i oktober förra året inneburit en stor förbättring för patienterna. Tiden från det att stroken inträffar tills att behandlingen startar kan nu minskas med mellan 1 till 1,5 timme.

Det nya arbetssättet innebär att ambulanspersonalen kontaktar en strokeläkare direkt. Vid bedömning att patienten drabbats av en stor stroke åker ambulansen direkt till Karolinska Solna.

- Idag kommer alla med så kallad stor stroke direkt till Karolinska Solna för möjlighet till trombektomi, ett komplicerat, högspecialiserat ingrepp då man drar ut proppen från hjärnans kärl, säger överläkare Christina Sjöstrand, Tema Neuro.

Metoden är både snabb och effektiv för personer som har drabbats av en stor stroke. För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.

För patienten innebär det räddade hjärnceller, minskat funktionsbortfall och handikapp. Arbetssättet kan innebära skillnaden mellan att bli förlamad och att inte få några men över huvud taget.

Det nya arbetssättet innebär en vinst även för andra patientgrupper än de som inte har stor stroke. Cirka 25 procent av de misstänkta fallen är i själva verket patienter med hjärnblödning. Dessa har också nytta av att få snabb vård och patientnyttan är mycket stor.

Det nya arbetssättet har tagits fram genom ett nära samarbete mellan ambulanssjukvården, Karolinska Universitetssjukhuset samt de olika sjukhusen i länet vars roll är att ta hand om eftervården av patienterna. Därmed skapas plats för fler trombektomibehandlingar på Karolinska.

Trombektomibehandlingar har gjorts på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2005, och 2014 gjordes 104 behandlingar. Den nya sjukhusbyggnaden är dimensionerat för att kunna ta emot fler patienter som behöver behandlingen.

Inom SKL, Sveriges Kommuner och landsting, pågår just nu ett nationellt arbete för att ge alla landets patienter möjlighet till denna typ av snabb behandling, oavsett bostadsort, med den nya regionala riktlinjen för Stockholm som förebild.

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88                                  
kim.sjolund@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.