Karolinska Universitetssjukhuset först i Sverige med team runt barn med sjukdomstillstånd i luft- och magtarmkanalen
Genom att samla rätt kompetenser och samkoordinera undersökningar runt barn med sjukdomstillstånd i luft- (aero) och magtarmkanalen (digestiv) ska Karolinska Universitetssjukhuset snabbare kunna ge rätt diagnos, minska antalet undersökningar barnet måste genomgå samt göra vårdkontakten mindre krånglig för barnets föräldrar. Karolinska är det första sjukhuset i Sverige som formaliserar detta arbetssätt runt barn med dessa diagnoser i form av Karolinska Universitetssjukhusets Pediatriska Aerodigestiva Team (KPAT).
Barn med komplexa och samtidiga sjukdomstillstånd i luft- och magtarmkanalen är ofta allvarligt sjuka och kan till exempel sakna en del av matstrupen eller ha förträngningar som gör det svårt att andas eller omöjligt att få i sig näring genom munnen. Barnen måste ofta genomgå många och påfrestande undersökningar och behandlingar. Det kan dröja länge innan sjukvården kan fastställa diagnos, sjukhusvistelserna kan blir långa och patient och föräldrar bollas mellan olika mottagningar och avdelningar.
Karolinska Universitetssjukhuset har sedan en tid tillbaka samlat olika verksamheter, bland annat barnkirurgi, barn-Öron-Näsa-Hals, barnlungmedicin och barngastromedicin på ett nytt sätt kring dessa patienter. Detta kompetenskluster blir nu officiellt Karolinskas pediatriska aerodigestiva team, det första av sitt slag i Sverige.
- Genom vårt samarbete kan vi koordinera patientens väg genom vården bättre och minska antalet undersöknings- och behandlingstillfällen. Nu kan vi göra flera undersökningar under en och samma narkos och minimera de gånger barnet behöver sövas, vilket leder till mindre risk för komplikationer, säger initiativtagarna till formaliseringen av KPAT, barn-Öron-Näsa–Hals kirurgen Malin Wendt och barnkirurgen Jan Svensson.
Röntgenundersökningar och medföljande strålning är också något barn inte ska utsättas för i onödan. Barn med aerodigestiva sjukdomstillstånd kan behöva göra upprepade röntgenundersökningar av olika slag, och även gällande denna del av utredningen visar forskningsrapporter att ett aerodigestivt teamarbete resulterat i färre antal röntgenundersökningar.
Med det nya arbetssättet kan det pediatriska aerodigestiva teamet snabbare fastställa rätt diagnos och möjlighet till behandling. Data från internationella centra som etablerat pediatriska aerodigestiva team visar på möjlighet att minska tid från utredningsstart till diagnos från fem månader till bara någon vecka.
- De veckor och månader vi vinner på att snabbare få rätt diagnos betyder mycket i ett litet barns liv. Att arbeta i nära samarbete ökar också möjligheterna till forskning och utveckling, vilket ger oss möjlighet att förbättra resultaten av vården för denna patientgrupp, säger Malin Wendt.
Man kan fråga sig varför det görs först nu ifall fördelarna är så tydliga? Enligt Malin Wendt är en stor orsak att traditionellt har vården organiserats ur sjukhusens perspektiv. Nu organiserar vi oss ur patientens perspektiv.
- Vi underlättar patientens väg genom sjukvården och vi gör det lättare för föräldrar till dessa barn. Man ska inte som förälder behöva vara projektledare för sitt barns vård, säger Malin Wendt.
Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset
08-123 740 10
presstjanst.karolinska@regionstockholm.se
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.
