Karolinska Universitetssjukhuset lämnar förstärkningsläge
För att öka fokus på patienter som inte har covid-19 gick Karolinska Universitetssjukhuset på fredagen den 8 maj klockan 13.00 ur det förstärkningsläge som sjukhuset varit i sedan den 12 mars. Sjukhuset övergår till stabsläge och planerar samtidigt för att ta emot covid-19-patienter under lång tid.
- Covid-19 är inte på något sätt över och sjukdomen kommer att vara en viktig del av Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag under hela 2020 och även på längre sikt. Men vi måste samtidigt hantera trycket i vården av alla andra patienter – annars riskerar vi att sjukvård som inte kan vänta inte blir utförd i tid. På samma sätt som vi gick in i covid-arbetet offensivt så ska vi nu börja att styra tillbaka offensivt, säger Björn Zoëga, direktör för Karolinska Universitetssjukhuset.
De delar av den ordinarie sjukvården som bland annat kommer att prioriteras är barnsjukvård, neuro och behandling av kroniska sjukdomar. Generellt har det inte byggts upp några köer vid Karolinska Universitetssjukhuset under covid-19. Detta beror bland annat på att färre patienter sökt vård och att öppenvården, som ofta drivs av andra vårdgivare, inte remitterat lika många patienter. Det finns också förändringar som tyder på att Karolinskas vård varit mer effektiv. Den genomsnittliga väntetiden på Karolinskas akutmottagning har t ex minskat från 5,4 timmar i januari till 3,6 timmar i april.
Karolinska är det sjukhus i Sverige som så här långt har vårdat flest patienter med covid-19, totalt cirka 2 500, varav 350 inom intensivvården. Antalet vårddygn kopplade till covid-19 uppgår till knappt 10 000 och som mest har sjukhuset haft ungefär 700 av cirka 1 200 vårdplatser fördelade till vård av covid-19-patienter. Under torsdagen den 7 maj var antalet inneliggande patienter med covid-19, inklusive intensivvård, 300 stycken.
- Att öka antalet IVA-platser från 38 till cirka 190 på några veckor och få ett helt sjukhus att styra om mot en ny och okänd sjukdom har krävt enastående insatser av vår personal, säger Björn Zoëga.
Att sjukhuset lämnar förstärkningsläge och övergår till stabsläge innebär att man närmar sig en mer normal drift genom att en del av den centrala styrningen minskar. I stabsläge kan sjukhuset dock snabbt möta en eventuell ökning av covid-19.
Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
kim.sjolund@sll.se
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.