Klimakteriebehandlingar jämförs på Karolinska Universitetssjukhuset

Bioidentiskt progesteron har blivit ett populärt alternativ bland svenska kvinnor som del i behandlingen mot klimakteriebesvär. Men mår man verkligen bättre, jämfört med dagens hormonbehandling? Och är det mer eller mindre säkert ur cancersynpunkt? En ny studie ledd av Angelica Lindén Hirschberg på Karolinska Universitetssjukhuset ska ta reda på just detta.

-    Det har inte gjorts någon liknande studie tidigare. Kunskapen är mycket efterfrågad inte bara i Sverige, utan i hela världen. Våra resultat har betydelse för alla kvinnor som behöver hormonbehandling mot sina klimakteriebesvär och förstås för alla läkare som förskriver den här typen av preparat, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska Institutet och medicinskt ansvarig för den högspecialiserade mottagningen i gynekologisk endokrinologi på Karolinska Universitetssjukhuset.

Hormoner och cancer - en balansgång

Trettio procent av alla svenska kvinnor i åldersgruppen 45-60 år har så svåra problem under klimakteriet att de önskar behandling.
Hormonbehandling mot klimakteriebesvär har funnits sedan 1970-talet i Sverige. Behandlingen har utvecklats över tid eftersom den visat sig vara något av en balansgång. Det är det kvinnliga könshormonet östrogen som hjälper mot klimakteriebesvär, men när det gavs ensamt visade det sig öka risken för livmodercancer.  Ett tillägg till behandlingen av syntetiskt gulkroppshormon, så kallat gestagen, visade sig bromsa den risken. Men då uppstod ett annat problem, nämligen att den adderade effekten av gulkroppshormon och östrogen på sikt ökar risken för bröstcancer. 

-    Hormonbehandling ska inte ges lättvindigt, men det är heller inte något man ska vara överdrivet rädd för. Särskilt inte om kvinnan drabbas av svåra klimakteriebesvär som påverkar livskvalitén negativt, säger Angelica Lindén Hirschberg, som tror att det finns ett stort mörkertal av kvinnor som inte söker vård, trots att de har det besvärligt.

Syntetiskt jämförs med bioidentiskt

I den nya studien jämförs två varianter av gulkroppshormon som tillägg till östrogen; syntetiskt gestagen jämförs med så kallat bioidentiskt progesteron. Bäggedera är kemiskt tillverkade, men bioidentiskt progesteron ser likadant ut som kroppens eget gulkroppshormon. Syntetiskt gestagen, som av tradition används mest i Sverige, skiljer sig lite från det kroppsegna hormonet. Det innebär att de två varianterna troligen binder något olika till kroppens receptorer, det vill säga cellernas mottagare av hormon, och därför påverkar kroppen olika. 

I flera andra europeiska länder är bioidentiskt progesteron det vanligaste och allt fler svenska kvinnor efterfrågar det.
-    Bioidentiskt progesteron har fått gott rykte delvis för att det har en lugnande effekt och kan ge bättre sömn om man tar tabletten på kvällen. Det finns också data som tyder på att bioidentiskt progesteron ger en mindre risk för bröstcancer än gestagen, men i stället ökar risken för livmodercancer efter längre tids behandling. Vi vill se om det verkligen finns någon skillnad, både vad gäller mående och cancerrisk, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Rekrytering av patienter pågår nu

Studien leds från Karolinska Universitetssjukhuset och inkluderar fler svenska sjukhus vilket gör att det är möjligt att delta som patient i andra regioner, till exempel Uppsala. Patienterna lottas till behandling med antingen syntetiskt gestagen eller bioidentiskt progesteron tillsammans med östrogen som del av klimakteriebehandlingen. 
-    Vi kommer att undersöka deltagarnas riskfaktorer för cancer i bröst och livmoder innan de inleder sin behandling och efter ett år, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Studien ska vara klar om fem år.
-    Totalt kommer vi att behöva data från omkring 400 patienter för vår forskning. Studien är öppen för friska kvinnor 45-60 år som har tydliga klimakteriebesvär.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om studien

Risken för cancer följs genom att mäta brösttätheten med mammografi och genom bröstbiopsier (vävnadsprov) för att se som det finns cellförändringar. Livmoderslemhinnans tjocklek, som också kan visa på förhöjd cancerrisk, mäts med ultraljud och med biopsi för att se om det finns några förstadier till cancer. Patienterna ska också svara på frågor om sitt mående i standardiserade frågeformulär,

Vare sig läkare eller deltagare vet till vilken behandling deltagaren lottas. Det här är en så kallad dubbelblind studie för att garantera den vetenskapliga kvaliteten på resultaten.

Om klimakteriebesvär och hormoner 

• Vallningar, en värmekänsla som sprider sig från bröstet och uppåt, samt ymniga svettningar, är de vanligaste besvären. Ofta kommer det nattetid vilket orsakar sömnproblem eftersom kvinnan vaknar, ibland flera gånger under samma natt.
• Om besvären påverkar livskvaliteten negativt brukar de behandlas systemiskt med östrogentabletter i form av plåster, spray eller gel i kombination med någon form av gulkroppshormon för att skydda livmodern mot cellförändringar. Sköra och torra slemhinnor kan behandlas lokalt med östrogenkräm och ges utan gulkroppshormon.

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

presstjanst.karolinska@regionstockholm.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Taggar: