Ny metod provas mot hjärtsvikt
Karolinska Universitetssjukhuset har genomfört den första operationen i en internationell studie som ska utröna om svår hjärtsvikt kan behandlas med en inopererad elektronisk stimulator med elektrodkablar införda i ryggraden.
Elektrisk ryggmärgsstimulering har använts sedan mitten av 1980-talet för behandling av svår kärlkramp (angina pectoris) och vissa kroniska smärttillstånd. Det är dels erfarenheterna från sådan behandling, dels framgångsrika djurförsök, som indikerar att kanske också hjärtsvikt kan behandlas med metoden. Studien finansieras av medicinteknikföretaget Medtronic, som tillverkar stimulatorn. Totalt kommer 70 patienter på ett 15-tal kliniker världen över att tillfrågas om deltagande.
Ryggmärgstimulering, vanligen kallad ”Spinal Cord Stimulation ” (SCS), innebär att en pacemaker- liknande dosa skickar svaga, ofarliga elektriska signaler till ryggmärgen, vilket påverkar nervsystemets egna signaler till hjärtat. Stimulatorn består av ett batteri som opereras in under huden på buken, samt en elektrod som förs in i ryggraden utanför den hårda ryggmärgshinnan. Utrustningen programmeras med en yttre minidator och styrs med en fjärrkontroll.
I Sverige lider omkring 200 000 personer av hjärtsvikt. Omkring 25 – 30 procent av hjärtsviktspatienterna klassificeras i de två allvarligaste kategorierna och det är dessa patienter som kan komma i fråga för ryggmärgsstimulering, förutsatt att metoden kan visas vara framgångsrik. De ansvariga läkarna på Karolinska vill understryka att det rör sig om inledande försök, inte om en etablerad behandlingsmetod för terapi av hjärtsvikt- även om metoden i sig används rutinmässigt vid andra tillstånd.
Operationen på Karolinska Universitetssjukhuset är den första i den planerade serien - och samtidigt den första i världen - och har genomförts i ett samarbete mellan hjärtkliniken och neurokirurgiska kliniken. Patienten kunde lämna sjukhuset redan dagen efter ingreppet och mår väl. Patienten känner sig också subjektivt förbättrad men ansvariga läkare betonar att man inte vid dessa tillstånd kan förvänta sig omedelbara förbättringar utan följer patienten noggrant över en längre tid.
För mer information:
Cecilia Linde, professor, verksamhetschef hjärtkliniken, 070 – 639 50 00
Bengt Linderoth, professor, överläkare neurokirurgiska kliniken, 070 – 732 49 99
Frieder Braunschweig, docent, överläkare hjärtkliniken, 070 – 484 83 55
Taggar:
