Patienter med nedsatt immunförsvar får covid-19 vaccin i ny studie
I tisdags vaccinerades den första patienten mot covid-19 i en klinisk studie som omfattar patienter på Karolinska Universitetssjukhuset med nedsatt immunförsvar. Patienter med nedsatt immunförsvar är extra känsliga och kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19.
Den kliniska studien är en gemensam satsning mellan olika verksamheter på Karolinska Universitetssjukhuset, där vaccinsvar hos patienter med nedsatt immunförsvar kommer att studeras och eventuella biverkningar följas. Patienter med nedsatt immunförsvar är i många fall extra känsliga för covid-19 sjukdom. Dödligheten är också högre i denna grupp.
- Effekt och säkerhet efter covid-19 vaccination är dåligt studerade hos dessa patienter, och det är därför mycket angeläget att vi skaffar oss mer kunskap, säger Soo Aleman, sektionschef på Medicinsk enhet Infektionssjukdomar, samt koordinerande prövare för hela studien.
Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten. Kenneth Karvonen var den förste patienten i studien som tog emot vaccinet, som är av så kallad mRNA vaccintyp. Han vaccinerades i tisdags, den 23 februari. År 2019 behandlades han med CAR-T celler i en annan kliniskt studie, då en helt ny behandling mot lymfomcancer. Idag har han återgått till sitt vanliga liv och har börjat arbeta igen. Men cancerbehandlingen har gjort att Kenneth saknar B-lymfocyter, den del av immunförsvaret som producerar antikroppar.
- För mig var det självklart att delta i vaccinstudien. Jag arbetar som lärare på en stor skola, så det är klart att det påverkar mitt och min familjs liv att få veta om jag kan bilda antikroppar mot virussjukdomar, säger han.
Stephan Mielke, professor och chef för Centrum för allogen stamcellstransplantation och cellterapi (CAST) är huvudprövare för den del av vaccinstudien där Kenneth Karvonen ingår.
- De här patienterna saknar grundförutsättningar för att bygga upp ett normalt immunsvar efter vaccinering. Hypotesen är att de ändå kan ha nytta av vaccinet och kanske kan bygga upp ett visst immunsvar. Vi vill också se om andra delar av immunförsvaret kan svara på vaccinet så att ett skydd byggs upp, säger Stephan Mielke.
Ett vaccin ska stimulera immunförsvaret till att bygga upp ett försvar mot mikroorganismer som bakterier eller virus, men om immunförsvaret är nedsatt är det inte säkert att ett fullgott antikroppsskydd kan bildas. Det finns många patientkategorier som likt Kenneth Karvonen lever med nedsatt immunförsvar och mycket lite är känt om hur de svarar på vaccin mot covid-19.
Studien drivs i nära samarbete med ett flertal forskargrupper vid Karolinska Institutet och SciLifeLab, där detaljerade analyser av olika delar av immunförsvaret kommer att göras i blod-, saliv- och fecesprover.
Finansiering
Projektet har hittills beviljats två anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) via SciLifeLab, där 5 miljoner kronor har beviljats till Soo Aleman som huvudsökande som delfinansiering till den kliniska prövningen, och ytterligare 5 miljoner kronor till professor Karin Loré, expert på vaccinationsimmunologi på Karolinska Institutet och Stephan Mielke, Karolinska Universitetssjukhuset, för delstudien på CAST.
Ekonomiskt bidrag har också erhållits från patientföreningar Blodcancerförbundet och Primär Immunbrist Organisationen (PIO). Även andra forskningsanslag används för att studien ska kunna genomföras.
Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset
08-517 740 10
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.