Pressinbjudan 500 hjärtklaffsbyten utan operation

De senaste åren har Karolinska Universitetssjukhuset  i växande utsträckning  genomfört hjärtklaffsbyten via kateter, TAVI, på patienter med förkalkning och förträngning av aortaklaffen. TAVI är väsentligt mindre påfrestande för patienten än öppen hjärtkirurgi. Det har givit möjligheten att behandla mycket äldre och skörare patienter. Hittills har man på Karolinska genomfört drygt 500 TAVI-ingrepp. Genomsnittsåldern på patienterna är 84 år. Den äldsta patienten hittills var 95. 

På tisdag den 8 april hålls ett symposium om TAVI (Transcatheter Aortic Valve Implantation), samt om liknande metoder, perkutan mitralisintervention och perkutan pulmonalisintervention. Vid seminariet medverkar Henning Rud Andersen, som uppfunnit TAVI. Andersens far är en av dem som behandlats med metoden.

Symposiet är öppet för massmedia; program bifogas. 

Möjlighet finns att intervjua patient som har genomgått två av dessa operationer, kontakta presstjänsten.

Fakta 

Förkalkning och förträngning av aortaklaffen (aortastenos) är en allvarlig sjukdom som drabbar ett par procent av den äldre befolkningen. Aortaklaffen sitter mellan hjärtats vänstra kammare och stora kroppspulsådern (aorta). Vid aortastenos får hjärtat allt svårare att pumpa ut blod till kroppen. De symptom som kan uppstå är andfåddhet eller tryck i bröstet vid ansträngning eller svimningstendens vid ansträngning.

Aortastenosens grad fastställs genom ultraljudsundersökning. Om det är en uttalad aortastenos som också ger symptom rekommenderas att en konstgjord klaff (protes) sätts in för att ersätta den sjuka klaffen. Besvären brukar då försvinna i många år. Om en protes inte sätts in kan mediciner kanske hjälpa ett tag. Inom något till några år blir klaffen oftast sämre och hjärtat orkar till slut inte mer.

Normalt sätts en aortaklaffprotes in genom en hjärtoperation där man öppnar bröstkorgen, och resultaten av detta är goda. Många patienter med aortastenos är dock inte helt lämpliga för hjärtoperationen på grund av hög ålder eller andra sjukdomar. I så fall kan man sätta in en aortaklaffprotes genom katetrar från en pulsåder i ljumsken upp till hjärtat, alltså utan operation. Förkortningen för detta ingrepp är TAVI.
 
Om operation av aortaklaffen eller TAVI är det mest lämpliga alternativet avgörs från fall till fall i samförstånd mellan hjärtkirurger och hjärtläkare. Före TAVI utförs oftast undersökning med kranskärlsröntgen och ultraljud av hjärtat. Det görs också en datortomografi av hjärtat och pulsådrorna från hjärtat till ljumsken, för att mera i detalj mäta aortaklaffens storlek och om pulsådrorna är av tillräcklig storlek för att kunna föra in den konstgjorda klaffen.
 
Proteserna som används vid TAVI har en konstgjord klaff av djurmaterial som sitter i en metallram. Klaffprotesen går att fälla ihop så att den kan monteras i en kateter som är 6 mm tjock, och sedan förs den genom blodkärlen upp till din egen aortaklaff. Till slut fälls den konstgjorda klaffen ut och trycker då din egen aortaklaff åt sidan och ersätter den. Ingreppet görs oftast i lokalbedövning och vårdtiden på sjukhus är ungefär 6 dagar. För att förebygga blodproppsbildning används viss blodförtunning en tid efter ingreppet.
 
På Karolinska har det utförts TAVI-ingrepp sedan 2008 och sjukhuset har landets största erfarenhet på området och bra resultat.
 
Komplikationsriskerna är relativt små, men det har förekommit stroke och dödsfall (några procents risk för vardera). I cirka 20 procent av fallen blir pulsen för långsam på grund av att klaffprotesen trycker på hjärtats nerver. Om det inträffar sätts en pacemakerdosa in, och pulsen blir normal igen. Det kan uppstå blödningar från stickställena i ljumsken, som i vissa fall kan behöva extra stygn för att stoppas. I några procent av fallen blir det ett måttligt läckage runt klaffprotesen, vilket kan leda till vissa kvarstående besvär med andfåddhet.
Om man inte gör något klaffingrepp vet vi att risken att dö inom ett år är närmare 50 procent, medan  risken att avlida inom ett år efter ett klaffingrepp är betydligt lägre (15-20  procent).

Ett klaffingrepp (TAVI) har alltså i de flesta fall både en symptomlindrande och livsförlängande effekt.

För mer information:
Andreas Rück, överläkare, Medicine doktor, Hjärtkliniken, Sektionen för Interventionell Cardiologi 
Karolinska Universitetssjukhuset, tel: 070-778 77 42

Presskontakt: 
Mirjam Kontio, pressekreterare, tel: 0739-66 13 77

Taggar: