Värdebaserad vård förbättrar kvaliteten av vården för de allra minsta

Vården av för tidigt födda på Karolinska Universitetssjukhuset har förbättrats genom införandet av värdebaserad vård.  Överlevnaden har ökat, de vårdrelaterade infektionerna har blivit färre och många fler av de mycket för tidigt födda barnen håller nu rätt temperatur några timmar efter födseln. Resultaten presenteras i dag på ett seminarium i Almedalen, där Karolinska deltar tillsammans med Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Karolinska Universitetssjukhuset huvudstrategi är värdebaserad vård. Sjukhuset arbetar med att öka värde för patienten genom att tydligare fokusera på patientens hela resa genom vården. Under seminariet, som arrangeras i samarbete med Dagens Medicin Agenda i Almedalen, presenterar de tre universitetssjukhusen sina olika strategier och tillvägagångssätt med samma mål.

På Neonatalen på Karolinska Universitetssjukhuset har ett projekt med införandet av värdebaserad vård för mycket för tidigt födda barn pågått sedan maj 2014. Fler än 600 barn har ingått i analyserna. Resultaten är tydliga och överlevnaden bland barn födda före vecka 32 har gått upp med ca 1,3 procentenheter från 89,9 procent före maj 2014 till 91,2 procent efter maj 2014. Bland barn födda före vecka 28 har överlevnaden gått upp med ca 5,6 procentenheter från 78,4 procent före maj 2014 till 84,0 procent efter maj 2014.

– Att styra vården på kvalitet som är direkt kopplat till livslång hälsa gör att föräldrarna har blivit mer delaktiga i vården. I samarbete med patientrepresentanter har vi även förstått hur vi kan hjälpas åt för att ge mycket för tidigt födda barn stöd efter vården på Neonatalen, säger Boubou Hallberg, som är patientområdeschef för sjuka nyfödda barn inom tema Barn och Kvinnosjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset.

Korrekt temperatur inom de första tolv timmarna för mycket för tidigt födda barn är en livsviktig faktor. Genom att tillämpa värdebaserad vård har man lyckats få ner andelen patienter med för låg kroppstemperatur från 7 procent till 0,5 procent.

Fokus ligger på de resultat som gör skillnad för patienten: de medicinska utfallen, patienternas delaktighet och gott bemötande. Detta ska i sin tur ge bättre möjligheter till både uppföljning av vårdkvalitet och kontroll av vårdkostnader. Arbetssättet ska även skapa ökat samarbete mellan olika medicinska områden och enheter i vården. En viktig del i införandet av värdebaserad vård är att kunna följa hur det går för patienterna. Här skapas beslutsstöd, ”digitala styrkort”, där ansvarig chef snabbt och enkelt i realtid kan se hur utfallet för patienterna ändras och snabbt kan agera med olika åtgärder för att förbättra utfallet.

Värdebaserad vård ligger även till grund för utvecklingen av sjukhusets nya verksamhetsmodell, som har som mål att sjukhuset ska organisera sig efter patientens väg genom vården och att integrera vård, forskning och utbildning i allt sjukhuset gör.

– Vi inför nu värdebaserad vård brett på sjukhuset när vi sjösätter den nya verksamhetsmodellen. 37 nya patientflödeschefer har nyligen anställts i två teman. De kommer, tillsammans med en interprofessionell och interdisciplinär ledningsgrupp där även en patientrepresentant medverkar, att ansvara för utformning, styrning och utvärdering av vården längs hela patientflödet. De ska även leda det kontinuerliga förbättringsarbetet. Utöver dessa patientflöden arbetar vi även värdebaserat med ytterligare ett 30-tal patientgrupper i väntan på att resten av sjukhuset går in i en tematisk organisation säger Anna Göjeryd Ulander, sektionschef, strategisk sjukvårdsutveckling och vårdproduktion, Karolinska Universitetssjukhuset. 

Fakta värdebaserad vård

Värdebaserad vård på Karolinska utgår från 5 byggstenar:

Patientgrupp – en grupp av patienter med liknande sjukdomstillstånd, som vi kategoriserar framför allt genom huvuddiagnos eller i undantagsfall med åtgärd, där uppföljning av gemensamma utfallsmått är meningsfull.

Patientflödesledningsgrupp – En ny roll, Patientflödeschef (PFC), utser en interdisciplinär och interprofessionell ledningsgrupp där patienter ingår som en naturlig del.
Flera patientgrupper kan ingå i samma patientflöde, en patientflödesledningsgrupp kan ha ansvar för en eller flera patientgrupper. Gruppen definierar patientrelevanta utfall och kostnader och sätter mål. Ledningsgruppen utformar, styr och utvärderar arbetet längs hela patientflödet och leder det kontinuerliga förbättringsarbetet.

Mätning – Fortlöpande mätning av definierade utfall och kostnader görs och följs upp av PFC och ledningsgruppen. Ett digitalt styrkort, beslutsstöd, utformas för patientgruppen för att möjliggöra ett proaktivt och faktabaserat beslutsfattande med snabba återkopplingscykler.

I det digitala styrkortet visualiseras värdet på mått för att fånga patientrelevanta utfall och kostnader. Data hämtas i de flesta fall från befintliga system och i vissa fall från patientregister.

Förbättring – PFC och ledningsgruppen utvärderar löpande arbetet i patientflödet och initierar, leder och utvärderar förbättringsinitiativ – för att nå uppsatta mål. Det kan handla om nya behandlingsmetoder och rutiner, forskningsinitiativ eller innovationer.

Beslutsfattande – Grunden i beslutsfattandet bygger på mandat för PFC och ledningsgruppen att fatta beslut på rätt nivå så nära patienten som möjligt. Detta förutsätter samarbete längs patientflödet och gemensamma målsättningar. 

För mer information:
Boubou Hallberg, patientområdeschef för sjuka nyfödda barn inom tema barn och kvinnosjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset, tfn: 070-002 10 10.

Anna Göjeryd Ulander, sektionschef, strategisk sjukvårdsutveckling och vårdproduktion, Karolinska Universitetssjukhuset, tfn: 070-003 80 11

Presskontakt:
Mirjam Kontio, pressekreterare, Karolinska Universitetssjukhuset, tfn: 0739-66 13 77, e-post: mirjam.kontio@karolinska.se
 

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.


Om oss

Telefon: 08-517 740 10 E-post: presstjanst.karolinska@sll.seTelefonen är bemannad mån-fre 08.30-17.00 Kontaktpersoner vid brådskande ärende utanför kontorstider:Kim Sjölund, Presschefkim.sjolund@sll.se+46 725 98 1388 Henrik Kennedy, Kommunikationsdirektörhenrik.kennedy@sll.se+46 725 98 1387 Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Besök Karolinska Universitetssjukhusets hemsida: www.karolinska.se

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Vården av för tidigt födda på Karolinska Universitetssjukhuset har förbättrats genom införandet av värdebaserad vård. Överlevnaden har ökat, de vårdrelaterade infektionerna har blivit färre och många fler av de mycket för tidigt födda barnen håller nu rätt temperatur några timmar efter födseln. Resultaten presenteras i dag på ett seminarium i Almedalen, där Karolinska deltar tillsammans med Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Twittra det här

Citat

– Att styra vården på kvalitet som är direkt kopplat till livslång hälsa gör att föräldrarna har blivit mer delaktiga i vården. I samarbete med patientrepresentanter har vi även förstått hur vi kan hjälpas åt för att ge mycket för tidigt födda barn stöd efter vården på Neonatalen
Boubou Hallberg, som är patientområdeschef för sjuka nyfödda barn inom tema Barn och Kvinnosjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset.