Sweden

Dela

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Dämpade löneökningar under högkonjunkturen har många förklaringar

Variabler som resursutnyttjande, inflationsförväntningar och produktivitetstillväxt räcker inte för att förklara de senaste årens svaga löneutveckling. I årets Lönebildningsrapport som publiceras i dag analyseras olika tänkbara förklaringar till lönernas utveckling.Under den förra högkonjunkturen steg löneökningstakten inom näringslivet gradvis och uppgick till som mest drygt 4 procent i årstakt. Under den nuvarande konjunkturuppgången låg löneökningstakten kvar under 2,5 procent fram till 2018. Löneökningarna under senare år har varit lägre än vad som kan förklaras av

Parterna kan påverka arbetslösheten

Högkonjunkturen fortsätter under 2016–2017 och det råder brist på arbetskraft i många sektorer. Samtidigt förstärks uppdelningen på arbetsmarknaden, där de utan efterfrågade färdigheter och utbildning har betydligt högre arbetslöshet. Här kan arbetsmarknadens parter bidra genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner som underlättar inträdet på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Det framgår av årets Lönebildningsrapport som publiceras i dag.Både arbetskraftsdeltagande och sysselsättning är på en hög nivå i Sverige relativt andra länder. Samtidigt är

Risker med både för låga och för höga löneökningar

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden är på en hög nivå i Sverige relativt andra länder. Samtidigt är arbetslösheten hög. Arbetsmarknadens parter kan via lönebildningen i normalfallet skynda på en anpassning mot lägre arbetslöshet med stöd från penningpolitiken. Men i nuläget kan penningpolitiken inte bli mycket mer expansiv. Mycket låga löneökningar leder därför inte till lägre arbetslöshet. En anpassning av lägstalönerna kan, liksom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, minska arbetslösheten varaktigt. Det visar årets lönebildningsrapport som publiceras i dag.Konjunkturen

Den tudelade arbetsmarknaden – en utmaning för parterna

Svensk arbetsmarknad är tudelad mellan de som är fast etablerade och de som inte är det.  I kollektivavtalen beaktas de mindre etablerade i liten grad. För att möta de strukturella utmaningarna behövs både att arbetsmarknadspolitiken och parterna tar hänsyn till utsatta grupper.Den svenska arbetsmarknaden fungerar på ett övergripande plan väl. Arbetskraftsdeltagandet är högt för både kvinnor och män och lönebildningen har generellt varit ansvarsfull. Samtidigt är arbetslösheten hög och det finns stora strukturella utmaningar. Exempelvis finns det grupper som har markant lägre chans att få

Avtalsrörelsen ger stabilitet men stora utmaningar återstår framöver

De centralt avtalade löneökningarna följer tidigare mönster givet de svaga konjunkturutsikterna. Samtidigt finns det flera oroande tecken på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga tiden en arbetslös varit utan jobb är snart uppe på 90-talskrisens nivåer. Långa rekryteringstider trots hög arbetslöshet visar på matchningsproblem som riskerar att hindra en varaktig nedgång i arbetslösheten. Dessutom verkar långtidsarbetslösa inte ha en dämpande effekt på löneutvecklingen. Det visar Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport som publiceras i dag.Det treåriga centrala avtalet innebär

Presskonferens om årets lönebildningsrapport

Onsdagen den 23 oktober presenterar Konjunkturinstitutet lönebildningsrapporten för 2013. Presentationen hålls av Göran Hjelm, forskningschef. Med på presskonferensen är även Mats Dillén, generaldirektör.Årets lönebildningsrapport har särskilt fokus på: · Konsekvenser av parternas agerande i avtalsrörelsen · Samband mellan avtal, löneökning och makroutveckling · Löneandelens trendmässiga och konjunkturella utveckling · Lönespridning mellan könen Presskonferensen börjar kl 09.30 i Konjunkturinstitutets lokaler på Kungsgatan 12-14, Stockholm Rapporten publiceras samma dag

Lägre löneökningar och ränta kan ge fler jobb

De närmaste åren präglas av hög arbetslöshet och låg produktivitetstillväxt i näringslivet. Löneökningar på central och lokal nivå väntas sammantaget uppgå till i genomsnitt 3 procent per år 2013–2015 och arbetslösheten minskar till 7 procent först 2015. Konjunkturåterhämtningen skulle snabbas på om lägre löneökningar backades upp av en sänkt styrränta. En snabbare nedgång i arbetslösheten försvåras dock av ökade problem för företag att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer. Den bedömningen gör Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten som publiceras i dag.Eurokrisen påskyndar

Presskonferens: Konjunkturinstitutet presenterar Lönebildningsrapporten 2012

Onsdagen den 17 oktober publicerar vi Lönebildningsrapporten 2012. Årets lönebildningsrapport har särskilt fokus på: · Matchningen på arbetsmarknaden · Samspelet mellan arbetsmarknadens parter och penningpolitiken · Lönebildning och strukturomvandlingPresentationen hålls av forskningschef Göran Hjelm. På presskonferensen medverkar även generaldirektör Mats Dillén. Rapporten publiceras på www.konj.se klockan 09.15. Presskonferens klockan 09.30 Konjunkturinstitutets lokaler, Kungsgatan 12-14, Stockholm. Välkommen! Sarah Hegardt Grant informationschef

Ny chef för forskning och lönebildning

Göran Hjelm blir ny chef för enheten Forskning och makroekonomiska scenarier. Han tillträder den 1 april och ersätter då Juhana Vartiainen som blir generaldirektör för Statens Ekonomiska Forskningsinstitution (VATT) i Finland.Göran Hjelm är doktor i nationalekonomi och arbetar som biträdande prognosansvarig på KI. Enheten Forskning och makroekonomiska scenarier, arbetar med metod- och modellutveckling, tillämpad forskning inom bland annat arbetsmarknad, samt olika typer av utredningar. Ansvaret omfattar även arbetet med Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport. För

Möjligt att nå 5 procents arbetslöshet

Det är möjligt att uppnå en arbetslöshet nära de låga nivåerna på 1980-talet. Men en varaktigt lägre arbetslöshet på 5 procent förutsätter att lönerna inte ökar mer än 3,1 procent per år under 2012–2014. Den bedömningen gör Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten som publiceras i dag.En nyckelfråga för svensk ekonomi är hur länge sysselsättningen kan öka och hur lågt arbetslösheten kan sjunka utan att löner och priser ökar mer än vad som är förenligt med Riksbankens inflationsmål. En varaktig sänkning av arbetslösheten till 5 procent förutsätter att lönerna under treårsperioden 2012–

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Twitter