Svenska bolags uppförandekoder saknar vissa relevanta ämnen

33 av de 50 största svenska börsbolagen har en uppförandekod. Den finns framförallt till för att underlätta för anställda genom att ge riktlinjer och stödja efterlevnad av lagar och regler. Undersökningen visar även att cirka hälften av koderna inte avhandlar insiderhandel, bisyssla och privat hantering av bolagets tillgångar. Generellt är de svenska koderna främst värdebaserade och mindre regeldrivna än uppförandekoder internationellt. Det visar en ny kartläggning av KPMG och advokatfirman Delphi.

Undersökningen som presenterades på ett seminarium förra veckan med ca 120 deltagare från svenskt näringsliv, visar att svenska uppförandekoder har starkt fokus på värdebaserade frågor. I 9 av 10 uppförandekoder är exempelvis diskriminering en huvudpunkt. Kartläggningen visar också att många svenska uppförandekoder saknar reglering för hantering av till exempel insiderhandel, korruption och belöningssystem. Statistiken visar även att en tredjedel av de svenska bolagen har ”whistleblowingsystem” där angivaren har möjlighet att förbli anonym. Här skiljer sig de svenska bolagens uppförandekoder i jämförelse med internationella bolag där whistleblowingsystem oftast är en hörnsten i en uppförandekod.

Internationellt informeras 6 av 10 styrelser om avvikelser från koden minst en gång per kvartal. I Sverige sker detta i färre än 3 av 10 styrelser. 75 procent av företagen anger att de arbetar aktivt med att implementera sin uppförandekod internt, medan 1 av 3 företag även har en uppföljning och kontroll av efterlevnad.

– Undersökningen visar på att många bolag alltför ofta bara använder uppförandekoden till introduktion för nyanställda. De bolag som däremot aktivt använder sig av uppförandekoder som ett styrdokument med tydliga riktlinjer gällande rapportering och hantering har ett klart försprång. I dessa företag är ofta uppförandekoden en prioriterad fråga hos styrelsen och medvetenheten är hög om att avvikelser i uppförandekoden riskerar påverka bolaget mycket negativt – både anseendemässigt och finansiellt, säger Martin Krüger, chef KPMG Forensic

En dryg fjärdedel av de tillfrågade bolagen anger att de hanterar utmaningar kring personuppgiftsbehandling i sin uppförandekod. I vissa fall förbehåller sig företaget rätten att ta del av anställdas kommunikation över Internet och telefon.

– Även här finns ett behov av tydligare i riktlinjer kring frågor om personuppgiftsbehandling och övervakning av kommunikation eftersom övervakning av datoranvändande, e-mail och datorlagrat material inte får förekomma utan att företaget säkerställt efterlevnad av tillämplig lagstiftning, avslutar Martin Krüger