Fler ämnen och mer glesbygd för kulturskolan

Report this content

Allt fler ämnen i landets musik- och kulturskolor, ökad verksamhet i glesbygd och en viss återhämtning efter pandemin. Det visar Kulturskolecentrums nya rapport med kulturskolestatistik för 2021.

Bild och formmnet inom kulturskolan kar

– Vissa ämnen har blivit mer populära och många kulturskolor breddar sin verksamhet. Främst är det bild och form, film och animation samt skrivande och berättande som har ökat, säger Fabian Sjö, statistiker och utredare på Kulturskolecentrum. 
 
Musik är fortfarande det klart vanligaste ämnet, följt av dans och teater/drama. Nytt i årets rapport är att statistik för musikämnet nu har inhämtats i tre kategorier – enskild undervisning, undervisning i mindre grupp samt i orkester/kör.  

– Musik som enskild undervisning finns i stort sett alla kommuner och det är nästan lika vanligt att erbjuda verksamhet som kör, orkester och ensemblespel. Med årets siffror kan vi även se att musikundervisning i mindre grupp erbjuds i åtta av tio kommuner, säger Fabian Sjö. 
  
Kommunala musik- och kulturskolor finns i 286 av landets 290 kommuner. Det totala antalet unika deltagare i åldern 6–19 år inskrivna i landets kulturskolor är drygt 181 000 individer. Andelen av alla barn och unga i samma ålder som går i kulturskolan ligger stabilt på cirka 11 procent.  
  
Bland deltagarna i åldern 6–19 år är 62 procent flickor. Liksom tidigare år finns det en överrepresentation av deltagare med högutbildade föräldrar. Drygt 80 procent av deltagarna i åldern 6–19 år hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning, jämfört med drygt 60 procent i samma åldersgrupp totalt i riket.  
 
– Ser vi till deltagarnas fördelning av kön, ålder och bakgrundsvariabler som föräldrars utbildningsnivå är det endast små förändringar mellan våra studerade år. Samtidigt bygger de här uppgifterna på deltagarlistor med personnummer, som i regel samlas in för terminskurser. Vi vet att kulturskolorna gör så mycket mer verksamhet, bland annat genom den öppna verksamheten som ofta riktar sig till underrepresenterade grupper. I de här verksamheterna samlar inte kulturskolorna in personnummer, så det blir svårare att fånga in den verksamheten med statistiken, säger Fabian Sjö.  
  
Många kulturskolor har också riktad verksamhet mot särskilda grupper. Bland annat har andelen kulturskolor som bedriver särskild verksamhet mot barn och unga boende i glesbygd ökat från 28 procent till 38 procent mellan 2019 och 2021. Den vanligaste målgruppen att ha riktad verksamhet för är barn och unga med funktionsnedsättning. 
   
Siffrorna för 2021 visar också på att kulturskolorna till viss del har återhämtat sig från utmaningarna under coronapandemin. En mindre andel kommuner har fått ställa in verksamhet på grund av pandemin under 2021 och andelen kommuner som erbjuder korta ämneskurser, öppen verksamhet och publika evenemang har ökat under 2021 jämfört med 2020.  
 
– Vi ser flera positiva tendenser i statistiken, men vi ser också att verksamheten i många fall ännu inte helt återhämtat sig efter nedgången under coronapandemin, säger Fabian Sjö. 

Mer information
Rapporten är Kulturskolecentrums fjärde sammanställning av kulturskolestatistiken. Underlaget i rapporten utgörs av en webbenkät till landets samtliga kommuner och insamling av deltagarlistor med personnummer. Svarsfrekvensen var 78 procent för enkäten och 64 procent för deltagarlistorna. 
 
Läs, ladda ner och beställ rapporten här 
 
Kontakt 
Helene Oljons
Pressansvarig
08-519 264 25
helene.oljons@kulturradet.se
   

Kulturrådets övergripande uppdrag är att förverkliga den nationella kulturpolitik som regering och riksdag beslutar om. Inom ramen för detta uppdrag finns tre huvuduppgifter: fördela bidrag, sammanställa underlag för kulturpolitiska beslut samt att informera om kultur och kulturpolitik. Kulturrådet leds av en styrelse och har ca 90 anställda.

Prenumerera

Media

Media