Ny kulturskolestatistik visar pandemieffekt

Report this content

Flickor med högutbildade föräldrar är fortsatt vanligast bland alla 177 000 barn och unga i den kommunala musik- och kulturskolan. Mer distansundervisning och mindre öppen verksamhet sticker ut när Kulturskolecentrum presenterar 2020 års kulturskolestatistik.

Barn spelar fiol

– Den stora skillnaden jämfört med året innan är att en klart mindre andel av kommunerna har erbjudit öppen verksamhet och publika evenemang, vilket sannolikt är en följd av pandemin. Den ökade digitala undervisningen har en ännu tydligare koppling. I övrigt visar inte statistiken några större förändringar över ett års tid, säger Fabian Sjö, statistiker och utredare på Kulturskolecentrum.
 
Av kommunerna anger 84 procent att restriktionerna kring coronapandemin helt bidragit till att undervisningen bedrivits digitalt och att de inte hade bedrivit någon digital undervisning utan pandemin. En knapp fjärdedel av kommunerna anger att coronapandemin inneburit att undervisningen helt fick ställas in under perioder 2020. 

– Siffrorna totalt sett ligger ganska stabilt över tid. Trots olika satsningar ser vi att drygt 80 procent av eleverna i åldern 6–19 år hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning, jämfört med 60 procent i samma åldersgrupp i riket. Analysen visar också på en underrepresentation bland kulturskolans deltagare för nyinvandrade, utlandsfödda och barn med utländsk bakgrund, säger Fabian Sjö.

Det totala antalet unika elever i åldern 6–19 år inskrivna i landets kulturskolor var drygt 177 000 individer. Andelen av alla barn och unga i samma ålder som går i kulturskolan ligger stabilt på cirka 11 procent. Flickor utgör en majoritet – 62 procent av eleverna i åldern 6–19 år är flickor.

– Om vi ser till kostnader över längre tid så har kommunernas samlade kostnader för kulturskolan ökat under perioden 2011–2020, vilket tyder på att kulturskolan totalt sett i landet har fått mer pengar. Kostnaderna per invånare har också ökat, även om det skedde en viss minskning 2020 jämfört med närmast föregående år, säger Fabian Sjö.
 
Kommunala musik- och kulturskolor finns i 287 av landets 290 kommuner. Musik, i form av sång/instrument respektive i grupp, är det klart vanligaste ämnet. Därefter följde i tur och ordning dans, teater/drama, bild/form och film/animation som de vanligaste ämnena i kulturskolan.
 
Läs, ladda ner och beställ rapporten här


Mer information
  

Helene Oljons
Pressansvarig
08-519 264 25
helene.oljons@kulturradet.se

Kulturskolecentrum är en del av Kulturrådet och har regeringens uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för landets kulturskolor. Uppdraget handlar om att stötta kulturskolorna med ekonomiskt bidrag, samla in och följa statistik, etablera samverkan, kartlägga kompetensbehov samt sprida forskning och lärande exempel.

Prenumerera

Media

Media