Stora förändringar i svenska folkets kulturvanor

Vi går allt oftare på restaurang och på olika idrottsevenemang, men ägnar oss allt mindre åt eget skapande som till exempel att spela musik eller skriva dikter. Det visar en omfattande kartläggning av svenska folkets kulturvanor under de senaste 30 åren, som Kulturrådet nu presenterar.
- Rapporten visar på vissa kraftigt förändrade vanor i främst de yngsta och äldsta åldersgrupperna, säger Kulturrådets generaldirektör Kennet Johansson.

Det är Statistiska centralbyrån som har tagit fram uppgifterna på uppdrag av Kulturrådet och rapporten handlar om kulturvanorna i ett 30-årsperspektiv, 1976-2006. Undersökningen redovisar hur svenska folkets kulturkonsumtion och kulturutövande ser ut och hur de har förändrats sedan 1970-talet. Rapporten bygger på SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) i Sveriges vuxna befolkning (16-84 år).

De vanligaste kulturaktiviteterna - utförd någon gång under de senaste tolv månaderna - är bokläsande (79,4 procent), tidskriftsläsning (71,9 procent), veckotidningsläsning (69,5 procent), biobesök (63,5 procent), konsertbesök (54,1 procent) och biblioteksbesök (53,7 procent). Den i särklass vanligaste fritidsaktiviteten är att gå på restaurang, pub eller kafé (92 procent). Besök på bibliotek, bio och konsert har ökat mest under de senaste 25 åren. Vad gäller till exempel konsertbesöken så har de ökat med 22 procentenheter sedan början av 1980-talet. Däremot har läsning av veckotidningar minskat med 8 procentenheter under samma period.

Det är allt färre som deltar i studiecirklar där deltagandet har gått ner med 10 procentenheter från början av 1980-talet till 20,4 procent år 2006. Det är också allt färre som väljer att ägna sig åt eget kreativt skapande. Till ovanligheterna hör till exempel att spela musikinstrument (14,4 procent) eller att måla på fritiden (14,1 procent). De här aktiviteterna har minskat i omfattning sedan början av 1980-talet.

Undersökningen visar också på stora skillnader mellan olika åldersgrupper. De äldre åldersgrupperna, över 65 år, står för en stor ökning vad gäller deltagande i olika kulturaktiviteter som besök på biografer, museer etc. Det är framför allt äldre, särskilt äldre kvinnor, som har ökat sin konsumtion och det gäller allt från bokläsande till konsertbesök. I gruppen kvinnor 75-84 år har andelen som besökt en konsert ökat med ca 25 procentenheter sedan 1982/83 till 40,3 procent år 2006.

I den yngsta ålderskategorin (16-19 år) ser vi också stora förändringar i kulturvanorna, men i motsatt riktning. Både ungdomarnas deltagande i kulturlivet och deras eget utövande har minskat. De största förändringarna har skett på senare tid och gäller till exempel biblioteksbesöken som i den här gruppen har minskat med drygt 25 procentenheter från 83,1 procent till 57,5 procent bara sedan 1998. Bokläsandet har under samma tid gått ner med 10 procentenheter från 84,5 till 74,1 procent och besök på konstmuseer har minskat med 9 procentenheter från 34,4 till 25,6 procent i den här gruppen.

Kulturrådet är statistikansvarig myndighet på kulturområdet. Publiceringen av Nya kulturvanor är en del i myndighetens arbete att främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet och att skapa förutsättningar för en förbättrad uppföljning och utvärdering av kulturpolitiken.

Läs hela rapporten Nya kulturvanor på Kulturrådets webbplats: www.kulturradet.se/publikationer

Ytterligare information:
Erik Peurell, utredare
Telefon: 08-519 264 81, 076-540 10 81
E-post: erik.peurell@kulturradet.se

Rebecka Svensén, t.f. presschef
Telefon: 08-519 264 25, 076-540 10 25
E-post: rebecka.svensen@kulturradet.se