Studieförbunden lockar miljoner
Studiecirkeldeltagarna hos de nio förbund som ingår i statistiken fördelade sig under förra året på 179 olika ämnen. Studiecirklarna utgjorde nästan hälften av de anordnade aktiviteterna. Mer än hälften av cirkeldeltagarna följde cirklar inom ämneskategorin humaniora och konst. Flest cirklar anordnades i improvisatorisk musik (rock, jazz etc.) (34 200), övrig sång och musik (13 700) och husdjursskötsel (11 000). I rapporten framgår också vilka studiecirkelämnen som var mest populära både länsvis och per kommun. Som exempel kan nämnas att i Stockholms län ville de flesta delta i cirklar med (i fallande ordning) improvisatorisk musik, teater och dramatik samt sång och musik i grupp medan det i Gotlands län var körsång som var det populäraste ämnet följt av föreningskunskap och sång och musik.
Sedan mitten av 1980-talet har det totala antalet deltagare i studiecirkelverksamhet varierat mellan 2,5 och 2,9 miljoner. Sedan år 2000 har antalet minskat med nästan en halv miljon och uppgick år 2006 till 2,3 miljoner.
Under 2006 arrangerades 257 000 kulturprogram med sammanlagt 15,8 miljoner deltagare, vilket innebär att varje program i genomsnitt lockade 62 deltagare. Föreläsningar samt sång och musik var de mest populära kategorierna med 88 600 respektive 83 400 arrangemang. Dans var den form av kulturprogram som drog flest deltagare per arrangemang, i genomsnitt 112 personer. Detta medförde, trots att antalet dansföreställningar var relativt litet, att det totala antalet deltagare i dansarrangemang blev över 800 000 personer.
Av Kulturrådets sammanställning går också att utläsa hur antalet deltagare och aktiviteter anordnade av studieförbunden fördelar sig geografiskt via kartor på läns- och kommunnivå. Sett till studieförbundens totala verksamhet, det vill säga studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet, anordnas flest aktiviteter per invånare i Västerbotten (138) och minst i Stockholm (45). Generellt gäller att de folkrikaste länen är de som anordnar relativt lägst antal aktiviteter. Av kartorna framgår även att benägenheten att delta i studieförbundens aktiviteter var lägst i storstadslänen. Högst antal deltagare hade Västerbotten med 3 600 deltagare per 1000 invånare och lägst Stockholm med 1 200 deltagare per 1000 invånare.
Folkbildningen finansieras till största delen genom stöd från staten, landstingen och kommunerna. Det mesta av folkbildningsarbetet sker inom ramen för studieförbundens verksamhet, t.ex. i form av studiecirklar och olika kulturverksamheter. Studieförbundens verksamhet inom folkbildningen har en tydlig kulturell inriktning. Utöver ämnesinriktad kulturanknytning har förbundens verksamhet även kopplingar till kultursektorn via samverkan med kulturinstitutioner och kulturarbetare. Studieförbunden finns i samtliga kommuner och på många orter är de ensamma om att förmedla och finansiera professionell kultur. Studieförbunden har därför en nyckelroll för att främja de kulturpolitiska målen om tillgång till och deltagande i kulturaktiviteter.
Som statistikansvarig myndighet inom kulturområdet sammanställer Kulturrådet varje år statistiska uppgifter om studieförbundens verksamhet.
Studieförbunden 2006: Kulturen i siffror 2006/4 finns både i tryck och i pdf-format. På Kulturrådets webbplats finns även tabeller redovisade på kommunnivå.
Ytterligare information: Siv Junback, handläggare, tel. 08-519 264 44 Per Svenson, presschef, tel. 08-519 264 49, 070-397 76 80