– Vilken roll kommer biodrivmedel att ha i ett framtida Sverige?

På konferensen Biodrivmedel – nu och i framtiden, på Kungl. Vetenskapsakademien, belyses möjligheter att på ett hållbart sätt producera drivmedel för motorfordon ur biomassa, i synnerhet skogsbiomassa, som ersättning för dagens oljebaserade drivmedel.

Tid: 7 juni, kl. 9.30–17.30 och 8 juni, kl. 8.30–12.00
Plats: Beijersalen, Kungl. Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm
Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott

Press: journalister anmäler sig direkt till Erik Huss, erik.huss@kva.se

Första dagen ägnas åt de resursmässiga, miljömässiga, och tekniska förutsättningarna för att producera drivmedel baserade på skogsbiomassa.
Andra dagen (halvdag) ägnas åt den nuvarande och framtida användningen av biodrivmedel. Dagen avslutas med visning av en lastbil som drivs med dimetyleter (DME) och en personbil som drivs med alkohol (metanol alternativt etanol).

Hela programmet bifogas som separat PDF

Frågeställningar som kommer att behandlas

• Hur nära är vi storskaliga alternativ till dagens oljebaserade drivmedel? 
• Hur mycket olja kan ersättas av tillgänglig svensk biomassa/skogsråvara?
• Vilka processer är effektivast och ger mest utbyte vid produktion av biodrivmedel?
• Vilka är de miljömässiga konsekvenserna av en ökad produktion av biomassa?
• Kan intermittenta (ojämna) energikällor ge överskottsenergi för produktion av metanol?

Bakgrund
Biodrivmedel och andra syntetiska produkter kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att vara huvudalternativ till dagens olja, kol och gas. En viktig skillnad mellan biodrivmedel och fossila drivmedel är att kolet i biodrivmedel ingår i det biologiska kretsloppet och i princip är förnybart, medan det fossila kolet i form av olja, gas och stenkol är en ändlig resurs, som dessutom ger kraftigt ökade koldioxidutsläpp till atmosfären. Det är inte en fråga om, utan när fossilt bundet kol blir en bristvara. Även biologiskt bundet kol har sina begränsningar eftersom tillgången beror av biologisk tillväxt. Men rätt utnyttjad är tillgången på biologiskt kol en både överskådlig och hållbar resurs. Idag sker en bred utveckling av biodrivmedel, från förmultnings- och jäsprocesser och från termokemisk omvandling av biomassa. Den sistnämnda är utgångspunkten för projektet Biodrivmedel och gröna kemikalier. Projektet sammanfattar olika aktiviteter inom akademi och industri i övre Norrland och är en del av Energiutskottets så kallade Norrlandsprojekt.

Syftet med Norrlandsprojektet är att:

• undersöka hur mycket biomassa som kan avsättas till drivmedel
• undersöka vilka marknadsförutsättningar och regelverk som krävs för finansiering av produktionsanläggningar och introduktion av nya drivmedel
• på sikt eliminera behovet av fossila drivmedel för motorfordon

Direktförgasning av biomassa utvecklas bland annat hos Energitekniskt centrum (ETC) i Piteå. Forskningsinsatser vid bland annat universiteten i Luleå och Umeå samt ETC har tillsammans med teknikföretaget Chemrec lagt grunden till en ny industri för tillverkning av biodrivmedel från svartlut, en restprodukt vid pappersframställningen. Slutprodukterna är primärt metanol och dimetyleter (DME). Helt utbyggt vid alla svenska kemiska massabruk beräknas denna metod (från svartlut) kunna ge metanol och DME-bränsle motsvarande nära en fjärdedel av Sveriges behov av drivmedel till förbränningsmotorer i transportsektorn.

Välkommen!

Kontaktpersoner
prof. Sven Kullander, ordförande i Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott, 08- 673 97 05, 070-361 40 05, sven.kullander@kva.se
Erik Huss, pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien, 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

Taggar: