Crafoordpriset i biovetenskaper 2011
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i biovetenskaper 2011 till
Ilkka Hanski
Helsingfors universitet, Finland
”för hans nyskapande studier om hur rumslig variation påverkar dynamiken i djur- och
växtpopulationer”.
Fläckvis mångfald i alltmer splittrade livsmiljöer
Årets Crafoordpristagare har under sin drygt trettio
år långa karriär etablerat sig som en av världens
mest framstående ekologer. Han får priset för sin
utveckling av en rad nya analysmetoder och matematiska
modeller som idag används för att undersöka
hur djur- och växtarter påverkas då deras
livsmiljöer splittras upp på grund av till exempel
urbanisering, avskogning och klimatförändringar.
Ilkka Hanskis studier av alltifrån fjärilar, dyngbaggar och
hinnkräftor till sorkar, lämlar och björnar har gjort den
så kallade metapopulationsekologin till ett betydande forskningsområde.
Inom detta fält studerar forskarna arter
som lever i fragmenterade livsmiljöer och bedömer risken
för att de ska försvinna lokalt och vad som kan hjälpa
dem att överleva i alltmer människopåverkade landskap.
Idag utgör Hanskis metapopulationsteorier några av
grundpelarna för forskningen om biologisk mångfald och
har även stor betydelse för den praktiska naturvården och
bevarandepolitiken.
Trots mängder av expeditioner till exotiska platser som
Borneo, Madagaskar och Grönland är det nästan på
hemmaplan, i den åländska skärgården, som Ilkka Hanski
gjort sina mest uppmärksammade studier. Här har hans
forskargrupp under drygt 20 år gjort omfattande undersökningar
av arten ängsnätfjäril (Melitaea cinxia), som varit
på tillbakagång i norra Europa under de senaste årtiondena
på grund av det moderna jordbrukets omvandling av
landskapet. Idag finns arten inte längre kvar på det finska
fastlandet, men lever kvar i splittrade metapopulationer
på Ålands torrängar där axveronika (Veronica spicata) och
svartkämpar (Plantago lanceolata) är de viktigaste värdväxterna
för fjärilens larver.
Ett av de mest kända fenomenen inom Hanskis forskning
kallas för utdöendeskuld och handlar om att artutdöende
ofta sker med en avsevärd fördröjning. Det innebär att
arter kan finnas kvar en tid i splittrade och isolerade
populationer trots att de är dömda att så småningom dö
ut på grund av de stora förändringar som redan har skett
i deras livsmiljö. De fjärilar Hanski själv länge studerat
drabbas till exempel av inavel och försämrad flygförmåga
då deras delpopulationer blir allt för isolerade. Det
minskar artens långsiktiga överlevnadsmöjligheter och
förmåga att klara av förändringar i miljön. Liknande
mönster har observerats för många andra arter när människans
markanvändning ger ett alltmer fragmenterat
landskap där livsmiljöer splittras.
______________________________________
Ilkka Hanski, finsk medborgare. Född 1953 (57 år) i Lempäälä,
Finland. Fil.dr i zoologi 1979 vid Oxford University. Tf. professor
i zoologi (1988–1991) och professor i zoologi (1993–), båda vid
Helsingfors universitet. Akademiprofessor vid Finlands Akademi
(1996–).
www.helsinki.fi/~ihanski/
______________________________________
Prissumma: 4 miljoner svenska kronor.
Prisutdelningen hålls på Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) den 10 maj 2011 i H.M. Konungens och H.M. Drottningens närvaro.
Crafoorddagarna 9–11 maj 2011:
Stockholm (KVA): Prissymposium i biovetenskaper måndag den 9 maj och prisutdelning tisdag den 10 maj
Lund (Lunds universitet): Prisföreläsning onsdag den 11 maj
Mer information: http://kva.se/crafoordpriset och www.crafoordprize.se
Kontaktpersoner:
Pressansvarig: Erik Huss, 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se,
Redaktör: Annika Moberg, 08-673 95 22, 070-673 96 90, annika.moberg@kva.se,
Sakkunniga (ledamöter av priskommittén):
professor Ove Eriksson, 08-16 12 04, 073-394 18 56, ove.eriksson@botan.su.se;
professor Lennart Persson, 090-786 63 16, 070-205 30 03, lennart.persson@emg.umu.se;
Ordförande: professor Birgitta Bergman, 08-16 37 51, 070-644 13 05, bergmanb@botan.su.se
Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.
Taggar: