Debatt i dagens DN: Hur kan Sverige åter bli en forskningsnation av högsta rang?

I dagens DN publiceras akademiens debattartikel om Sveriges allt svagare position inom genombrottsforskningen. Akademien är positiv till den liggande forsknings- och innovationspolitiska propositionen, men de senaste decennierna har svensk forskning trots förhållandevis goda ekonomiska villkor tappat kraft, och når inte längre upp till den nivå där de viktigaste genombrotten sker.

Artikeln bygger på den nya akademirapporten Fostering breakthrough research: a comparative study, där det framgår att Sveriges andel av högt citerade publikationer (de 10 procent mest citerade uppsatserna i världen) ligger på ungefär 15 procent över världsgenomsnittet. Jämförbara länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz presterar långt bättre och ligger 35–40 procent över snittet, vilket i dag är i nivå med den ledande forskningsnationen USA.

Statistiken visar också att den vetenskapliga toppen i Danmark, Nederländerna och Schweiz har en större bredd, och att nyrekryteringen av unga forskare som presterar i toppskiktet är långt svagare i Sverige.

Orsak: de svenska universitetens finansiering, rekrytering och ledning
Svenska universitet är till övervägande del beroende av pengar från externa källor. Forskningen i Sverige planeras därför i form av enskilda externfinansierade projekt snarare än kring samlade idéer om kunskapens utveckling och förnyelse. Den offentliga direktfinansieringen av universitetens forskning är betydligt högre i de framgångsrika jämförelseländerna Danmark, Nederländerna Schweiz.

Svenska universitet är också – till skillnad från i Danmark, Nederländerna och Schweiz – svaga på att aktivt använda rekryteringsinstrumentet för att skapa kreativa forskningsmiljöer för banbrytande forskning. Vidare är universitetens karriärsystem för yngre forskare undermåliga. Unga forskare ges inte möjligheter att etablera sig själva under längre tid utan att behöva snegla på externa möjligheter och temporära projektbidrag.

Parallellt har betydelsen av det akademiska ledarskapet tunnats ut. Svenska akademiska ledare saknar i jämförelse med universitetsledningarna i de framgångsrika länderna resurserna, men också auktoriteten, att arbeta aktivt med rekrytering av personal och utvecklingen av olika forskningsfält.

Nödvändiga åtgärder för att återta en topposition
Utifrån de positiva erfarenheterna från Danmark, Nederländerna och Schweiz föreslås en lång rad åtgärder varav nedanstående punkter är de mest centrala:

• Säkerställ att universiteten får ett ledarskap som på alla nivåer präglas av hög akademisk legitimitet och djärva vetenskapliga visioner.
• Komplettera dagens externt dominerade styrelser med akademiska senater som ansvarar för forskningens kvalité.
• Återinför fullt finansierade tjänster för professorer och lektorer med basresurser som möjliggör riskfylld, långsiktig forskning inom områden där universiteten vill vara ledande. Rekrytera komplementära kompetenser för att skapa kreativa miljöer för nytänkande.
• Etablera ett karriärsystem för unga forskare med för ämnesområdet adekvat basfinansiering.
• Rekrytera med nationell och internationell öppenhet vid alla anställningar.
• Använd ”peer review” för regelbunden kvalitetskontroll och prioritering.

Föreslagna åtgärder innebär ett systemskifte från nuvarande utveckling. Det är en krävande uppgift för universitetsledningarna, men internationella erfarenheter visar att universitet som utvecklar en stark kvalitetskultur och en stabil ekonomisk bas kan nå en internationell topposition inom 10 år. Regering och forskningsråd bör stödja förändringsarbetet, och föreliggande forskningsproposition hjälper universiteten att aktivt påbörja processen. På lång sikt bör framgångsrika universitet kunna ges förtroendet att förfoga över åtminstone 60 procent av sina samlade forskningsresurser.

Rapporten är författad av Gunnar Öquist, professor emeritus i fysiologisk botanik vid Umeå universitet och tidigare ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien, samt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Kontaktpersoner
Mats Benner, professor, 070-522 21 18, mats.benner@fpi.lu.se
Gunnar Öquist, professor emeritus, 070-550 54 16, gunnar.oquist@plantphys.umu.se 

Annika Moberg, presskontakt, Kungl. Vetenskapsakademien, 070-673 96 90, annika.moberg@kva.se

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

Taggar: