Den svenska toppforskningen måste stärkas

Sverige har länge varit en kunskapsnation av högsta rang, med många världsledande forsknings- och kunskapsmiljöer. Men någonting har hänt.  Sverige har under de senaste 20 åren haft en svagare utveckling av forskning med stort internationellt genomslag än länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz. Detta är en larmsignal som måste tas på största allvar, det är hög tid att kraftfulla åtgärder vidtas för att vända utvecklingen om Sverige ska förbli en forskningsnation i den högsta divisionen.

Trots att Sverige utmärker sig genom förhållandevis generösa budgetvillkor för forskning, så presterar inte de svenska universiteten på samma nivå som universiteten i jämförelseländerna. Det beror på en rad faktorer av systemkaraktär: policybeslut på nationell nivå, finansieringssystemens utveckling och universitetsledningar som inte med tillräcklig kraft prioriterar högsta internationella vetenskapliga kvalitet.

För att återta en topposition måste Sverige:
• Låta forskningspolitiska beslut och avtalsmässiga regleringar för universiteten styras av målet att höja kvaliteten på svensk forskning.
• Stärka den långsiktiga finansieringen av forskare med nya, djärva idéer, för att möjliggöra fri, utmanande forskning med stor förnyelsepotential.
• Prioritera ett akademiskt ledarskap med hög akademisk legitimitet och djärva visioner vid val av ledare på olika nivåer inom universitetet.
• Återinföra ett system med fakultetstjänster för professorer och lektorer med full lön och med basfinansiering som möjliggör långsiktig forskning. På sikt bör finansieringen av fakultetstjänster med externa medel upphöra.
• Stärka karriärmöjligheterna för unga forskare genom att införa ett lättöverskådligt karriärsystem med meriteringstjänster och med forskningsfinansiering på en relevant nivå.
• Rekrytera med internationell öppenhet till fakultetstjänster oavsett nivå.

Internationella erfarenheter visar att en reformering av universitetens forskning enligt de nämnda punkterna kan få ett universitet att under en 10-årsperiod göra betydande framsteg och till och med nå en internationell topposition. Förslagen innebär ett djupgående systemskifte som det är tveksamt om universiteten klarar av på egen hand. Regeringen bör vara beredd att ge riktade ekonomiska stöd till förändringsarbetet. 

Akademiuttalandet i sin helhet finns som bilaga till detta pressmeddelande, samt på Kungl. Vetenskapsakademiens hemsida www.kva.se.  Akademiuttalandet bygger på akademirapporten Fostering breakthrough research: a comparative study, författad av Gunnar Öquist, professor emeritus i fysiologisk botanik vid Umeå universitet och tidigare ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien, samt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Presskontakt:
Perina Stjernlöf, pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien, 08-673 95 44, 070-673 96 50, perina.stjernlof@kva.se

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras
inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner

Taggar: