Lantbrukare i Örebro vill satsa på sina verksamheter

Trots orosmoln märks en stark vilja bland lantbruksföretagare i Örebro län att investera i sina verksamheter. Det säger Lars-Johan Merin, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Örebro.

– Det finns en stark vilja bland lantbruksföretagen här i regionen att utveckla verksamheten. Flera investeringar i spannmålsanläggningar stod klara inför skörden 2021 då man vill göra sig mer oberoende av prisutvecklingen på spannmålsmarknaden. Det är några riktigt stora framtidssatsningar i djurproduktion i “pipen”. Då de är planerade sedan flera år tillbaka påverkas de inte av dagens volatila priser, säger Lars-Johan Merin, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Örebro.

En undersökning som Landshypotek Bank låtit göra bland svenska lantbrukare visar att många vill satsa på sina verksamheter och ser stora möjligheter i att investera i underhåll av byggnader och maskiner.

– Vi har under en längre tid sett att det finns en stor investeringsvilja och god framtidstro bland svenska lantbrukare. Den här undersökningen bekräftar att det finns en stark motivation att utveckla och satsa på verksamheten, särskilt bland de större lantbruksföretagen, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank.

Ungefär hälften (51 %) av Sveriges lantbrukare med över 50 hektar åker samt heltidsbönder (48 %) svarar att de skulle vilja återinvestera ett eventuellt överskott. Allra mest utmärker sig investeringsviljan bland större djurhållare, där nästan sex av tio (58 %) svarat att de vill investera.

Tillväxten på marknaden för utlåning med jord- och skogsfastighet som säkerhet har legat över 5,5 % under hösten 2021. Men under den senaste tiden har lantbruksföretagarna mött dramatiska kostnadsökningar, bl.a. när det gäller insatsvaror. Nuläget är tuffare och framtiden har blivit mer osäker.

– Om vi ser till Örebrotrakten så är min bild att fastighetsaffärer och generationsskiften fortsätter i oförminskad takt. Duktiga landsbygdsföretagare har manövrerat sig fram med spridda inköp av insatsvaror och försäljning av växtodlingsprodukter till nuvarande goda priser, säger Lars-Johan Merin som själv är lantbrukare i Fellingsbro.

Samtidigt osäkrare läge för många
Tillväxten på marknaden för utlåning med jord- och skogsfastighet som säkerhet har legat över 5,5 % under hösten 2021. Men under den senaste tiden har lantbruksföretagarna mött dramatiska kostnadsökningar, bl.a. när det gäller insatsvaror. Nuläget är tuffare och framtiden har blivit mer osäker.

– Många djurgårdar har stor andel egenproducerat foder och när allt foder inte behöver köpas in är påverkan på likviditeten mindre. Men det finns en stor osäkerhet då vi är i lågsäsong nu och inget bränsle eller gödsel förbrukas. Det finns de som inte köpt in gödsel ännu. Lantbruksföretagarna har helt enkelt inte realiserat den höga kostnadsnivån fullt ut ännu, säger Lars-Johan Merin.

– Det går ännu inte att bedöma de ekonomiska konsekvenserna fullt ut av det som nu sker. Lantbruksföretagare är vana vid att hantera årsvariationer ur flera aspekter, men de ökade kostnaderna för insatsvaror och risk för stigande räntor kan innebära en lägre investeringsvilja under 2022. Vi är väl rustade för att kunna stötta och bedöma läget och i en tät dialog med kunderna ta till vara de möjligheter som finns, säger Per Lindblad.

Varit en stark trend under flera år
Resultatet från undersökningen bekräftar en stark potential och vad som varit en trend över en längre tid. Den genomsnittliga investeringsviljan bland Sveriges lantbruksföretagare har ökat från hösten 2019 till hösten 2021. Det innebär att den senaste mätningen från hösten 2021 är den högsta noteringen sedan 2012, då frågan började ställas. Hösten 2019 svarade drygt var tredje lantbrukare (35 %) att de ville investera, medan motsvarande andel hösten 2021 var drygt fyra av tio (41 %).

Vad som var ännu starkare i höstas var viljan att lägga ett överskott på underhåll av till exempel byggnader och maskiner, vilket nästan hälften (49 %) av lantbrukarna svarade. De var den högsta nivån sedan 2012.

Om undersökningen
Frågorna är ställda på uppdrag Landshypotek Bank och har ingått i en postal enkät – Sveriges Lantbruk – genomförd av Landja Marknadsanalys som gått ut till 1 000 bönder varje vår och höst sedan 1973. Mätningen är representativ för alla svenska lantbruksföretagare med över 10 hektar åker hösten 2021.

Resultat och grafik bifogas samt kan läsas via denna länk.

En viktig näring för regionen
Lantbrukssektorn i Örebro län domineras av spannmålsodlare, då länet bland annat har gynnsamma växtodlingsbetingelser. Avkastningen per hektar har under de senaste fem åren i genomsnitt varit den högsta i Mellansverige. Lantbruk i länet med djurhållning finns i större utsträckning i skogs- och mellanbygd. De flesta lantbruken har även skog.

Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 37 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 210 medarbetare och verkar över hela landet.

Kontakta för mer information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10