Lantbrukare lättade av ett normalt skördeår – men det finns utmaningar

Stabilare väder jämfört med i fjol har gjort att årets skörd ser ut att ha bättre volym och väsentligt förbättrad kvalitet jämfört med förra året. Det ger många lantbrukare andrum, i en tid där annat i lantbruksföretagarens ekonomi är utmanande.

Skörden är en av årets viktigaste händelser inom lantbruket, bärande i många lantbruksföretagares ekonomi. Landshypotek, som är specialister på utlåning till jord- och skogsbrukare, har nu sammanställt rapporter om skördeläget runt om i landet.

Av rapporterna framgår att lantbruken generellt haft ett väsentligt bättre skördeår. Fjolårets stora vädersvängningar har inte upprepats. Till stor lättnad för många lantbrukare märks i rapporterna: 

• Skörden är relativt normal – definitivt bättre än förra året
• Både volym och kvalitet är på många håll bättre
• Men de låga priserna på spannmål är en utmaning

Många lantbrukare är beroende av skörden i sitt lantbruksföretagande, och ytterligare ett svagt år hade därför varit väldigt utmanande.

– Skörden betyder mycket för företagets ekonomi, men där är även annat, som exempelvis avsalupriserna avgörande. En normal skörd ger lantbruksföretagare ett visst andrum och är därmed avgörande en grund för att företagare ska våga satsa och investera för framtiden. Den är också viktig för Sverige. Om Sverige ska kunna öka självförsörjningsgraden på livsmedel så måste lantbrukssektorn växa, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.

För att investeringarna verkligen ska komma igång krävs det mer, även om en normal skörd skapar en stabilare grund.

– Förra årets svåra skörd i kombination med höga kostnader för grödan tärde hårt på företagens ekonomi. Många har också känt av den generellt högre räntan. Det krävs mer än normal skörd i volym för att kunna stärka resultatet och likviditeten, det är dessutom är helt avgörande att avsalupriserna håller en god nivå, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsbruksfinansiering.

Skördeläget 2024

Relativt normalt – bättre än förra året
Årets skörd ser ut att bli bättre än fjolårets. Under senvåren och sommaren har vädret varit ganska gynnsamt. Generellt ser skörden förhållandevis bra ut, både utifrån volym och kvalitet. Men i stora delar av Sverige ser skörden ut att inte bli lika bra som 2022 som generellt var ett väldigt bra skördeår i kombination med en för lantbrukaren bra prisbild och relativt sett lägre kostnader

Högre volym
Spannmålavkastningen per hektar är högre än förra året. Många rapporterar om att vårsådda grödor avkastar bättre än förväntat. Höstsådda grödor har generellt i år normal avkastning. Den totala volymen är definitivt högre än förra året och nära vad som normalt, trots lägre andel höstsådda grödor som har högre avkastning per hektar. Samtidigt råder på en del håll viss besvikelse då skörden för ögat såg ut att bli väldigt bra och man trodde därför att den skulle bli ännu bättre än normal.

Bättre kvalitet
Kvaliteten har förbättrats väsentligt jämfört med förra året då en stor andel av skörden inte höll tillräckligt hög kvalitet för att bli livsmedel. Generellt är många nöjda med årets kvalitet, även om delar av södra Sverige har haft sämre kvalitet på vetet.

Vallskörden bedöms hålla god kvalitet och många lantbrukare har varit mycket nöjda över kvaliteten på den viktiga förstaskörden.

Stora regionala variationer
Som ofta variationen stor, både mellan och inom regioner. I år gäller det särskilt för vårsådda grödor. Besvikelser finns där skörden inte matchar den avkastning som man har förväntat sig, vilket kan betyda att skörden inte matchar lantbrukarens kostnader. På vissa håll har det varit kraftiga regn som påverkat skörden negativt, även om det varit långt ifrån lika allvarligt som i fjol.

Negativ prisbild för spannmålsodlare
Världsmarknadspriserna har haft en negativ utveckling under senaste månaderna. Även om det är ett ganska normalt säsongsmönster är priserna nu väsentligt lägre än för ett år sedan. Priset på raps har följt med sojapriserna ner. Detta kompenseras till viss del på kostnadssidan eftersom priserna på flera insatsvaror, som t.ex. diesel och gödsel också har fallit.

I rapporten "Skördeläget och lantbruket i Sverige och flera av landets regioner – en översiktlig sammanställning" går det att läsa mer om vad skörden betyder för Sverige och svenska lantbruket, samt aktuella regionala rapporter från runt om i landet.

Sammanställningen (se bifogad pdf) av skördeläget bygger på rapporter från lantbruksföretagare som också är förtroendevalda samt från andra inom Landshypotek som arbetar dagligen med lantbrukets ekonomi.

Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836

Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen, och har idag även kunder inom spara och bolån. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 34 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 240 medarbetare och verkar över hela landet.

Kontakta för mer information

Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10