Lantbrukarnas budskap till politikerna: Stimulera efterfrågan på svenskproducerade livsmedel

Sveriges lantbrukare har haft en tuff ekonomisk start på 2023, men efterfrågar primärt inte ekonomiskt stöd från politikerna. Fyra av tio i Landshypoteks Lantbrukspanel anser att politikerna framför allt bör stimulera ökad efterfrågan på svenskproducerat.

I Landshypotek Banks färska Lantbrukspanel har drygt 100 större primärproducenter av livsmedel svarat på frågor om sitt lantbruksföretagande.

Till panelen ställdes frågan: Vad borde politiker/myndigheter främst göra för att stödja lantbruken i en tuff ekonomi?

Vid flertal tillfällen när liknande frågor tidigare ställts om vad lantbrukarna vill att politiken ska göra brukar svaren i princip alltid handla om att skapa jämbördiga konkurrensvillkor med lantbrukare i andra länder, att minska regelbördor samt att stå för givna spelregler som ägande- och brukanderätt.

Men i den här tiden med större ekonomiska utmaningar också för hushållen och efter år med stort intresse för svenskproducerat så svarar lantbrukarna något annat. Den klart största andelen av panelen – fyra av tio – svarar: Stimulera ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel.

På andra plats hamnar alternativet Förenkla regler. Det svarar var tredje lantbrukare i panelen.

På tredje plats kommer Värna om ägande- och brukanderätten, som väljs av två av tio i panelen.

Endast var 20:e väljer alternativet Utökade stöd.

– Lantbrukare vill kunna driva sina företag med lönsamhet. Grunden för detta är jämlika och förutsägbara spelregler samt naturligtvis en marknad som efterfrågar produkterna. Intresset för svenskproducerad mat är i grunden god. I tider med finansiellt pressade hushåll tenderar valet att bli billigare och ofta importerade varor. Då behövs en stimulans för att vårda efterfrågan på de inhemska livsmedlen som är producerade med höga krav på hållbarhet och landskapsvård på köpet. Det är nu livsmedelsstrategin skulle göra nytta, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.

Lantbrukare kan behöva särskilt ekonomiskt stöd vid kortsiktiga svackor eller extrema händelser, som vid snabbt ökade kostnader eller stark ekonomisk påverkan av extremväder. Men panelsvaren bekräftar tydligt att för långsiktigt hållbart lantbruksföretagande kräver lantbrukarna något annat av politikerna.

Vi frågade Lantbrukspanelen:

Så här svarade riksdagspartierna

Landshypotek följde upp resultatet från vårens omgång av Lantbrukspanelen genom att ställa följande fråga till riksdagspartierna:

Vad är era viktigaste punkter för hur svensk livsmedelsproduktion kan stimuleras?

Svar har inkommit från samtliga riksdagspartier med undantag av Miljöpartiet.

Flera av partierna – M, KD, SD samt C – talar i termer av att det ska vara enklare att bedriva jordbruk, bl.a. genom minskad regelbörda.

C, SD och KD framför både skattesänkningar och budgetsatsningar, medan V framhåller ökat nationellt stöd för hållbart jordbruk.

S och C framför tydligt i sina svar att det bör vara krav på ursprungsmärkning på restauranger, samt att genom offentliga upphandlingar stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor, äldreboenden och inom sjukvården. Även Liberalerna skriver att livsmedel ”ska gå att spåra hela vägen, även på restauranger”.

M svarar också tydligt att de "… vill att mer upphandlad mat ska vara svenskproducerad."

För att stimulera ökad livsmedelsproduktion säger M, och även S och L, att livsmedelsexporten är viktig. M för fram att tillsättning av ”svenska livsmedelsattachéer på strategiska viktiga marknader för svensk livsmedelsexport" är ett verktyg för att nå detta mål.

Här hittar du sammanställningen av riksdagspartiernas svar: Länk samt bifogat (pdf).

Här kan du läsa hela rapporten från senaste omgången av Lantbrukspanelen.

Bilagor:

• Bild / stapeldiagram: Vad Lantbrukspanelen tycker att politikerna bör göra (jpg)
• Sammanställning av riksdagspartiernas svar (pdf)
• Pressbild Per Lindblad, vd Landshypotek Bank

För ytterligare kommentarer och information

Presskontakt, Jonas Feinberg, 070-349 24 10

Landshypotek – trygg finansiering till jord och skog sedan 1836

Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 35 500 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 210 medarbetare och verkar över hela landet.