Lantbrukspanelen: Ökad självförsörjning kräver engagemang för svensk matproduktion

Coronakrisen har satt frågan om svensk livsmedelsproduktion i nytt ljus. Vår självförsörjningsgrad är idag 50 procent, vilket gör oss utsatta vid kris eller när gränserna stängs. Hur hamnade vi här? Vad kommuner, handlare, restaurangägare med flera köper in för livsmedel har stor betydelse. Ökad självförsörjning kräver engagemang och aktivitet för att öka efterfrågan. Det visar den senaste Lantbrukspanelen från Landshypotek Bank.

Många talar om att stärka svensk livsmedelsproduktion. Under de senaste veckorna har röster höjts från flera håll. Vi frågade, strax innan utbrottet av Covid-19, Sveriges ledande primärproducenter av livsmedel hur de upplever engagemanget från resten av samhället. Svaren från lantbrukarna är tydliga: självförsörjning byggs av verkligt engagemang och efterfrågan från de i samhället som har makt över vad vi lägger på tallriken. Konsumenterna är intresserade men många andra aktörer i samhället möter inte det intresset.

En stor andel av panelen, åtta av tio, svarade att politikerna inte ger livsmedelsproducenterna tillräckligt stöd. Det rör sig inte om ekonomiskt stöd utan om en rad saker, som förenklat regelverk, möjligheter i lokala upphandlingar och tydlighet i information till konsumenter.

En annan tydlig slutsats från panelen är att det lokala engagemanget har stor betydelse för lantbrukarna. Kommuners och regioners möjlighet att köpa svenskproducerade livsmedel till skolor, äldreboenden och sjukhus är viktigt för självförsörjningen. Men i panelen uppger åtta av tio att de upplever att frågan inte står tillräckligt högt på kommuners agendor och att skattefinansierad verksamhet därmed köper och serverar importerad mat.

– Att våra livsmedelsproducerande bönder känner engagemang och stöd från sin omgivning är avgörande. Att konsumenter väljer närproducerade råvaror i affären är en bra början, men många andra och fler behöver öka medvetenheten och i vardagen stå för aktiviteter som främjar svensk livsmedelsproduktion. I förlängningen handlar det här om fortsatta möjligheterna att ha en levande landsbygd, njuta av svenska råvaror och leva utanför storstäderna, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.

Resultat i Lantbrukspanelen
Fråga: Anser du att svenska politiker gör tillräckligt för att stödja svensk livsmedelsproduktion?

Nej: 81 %
Ja: 4 %
Varken eller: 15 %

Fråga: Känner du att det finns ett lokalt engagemang (t.ex. från invånare, restauranger, politiker, media) för din livsmedelsproduktion?

Ja, i hög tillräcklig utsträckning: 2 %
Ja, men kan bli bättre: 39 %
Nej, inte särskilt mycket: 39 %
Nej, det kan bli mycket bättre: 14 %

Läs mer och se hela resultatet i den senaste rapporten från Lantbrukspanelen.

Om Lantbrukspanelen
Lantbrukspanelen är en återkommande enkät med en fast panel med svenska lantbrukare. Den senaste Lantbrukspanelen genomfördes i december 2019. I panelen ingick 126 lantbrukare. Med panelen tar Landshypotek Bank tempen på olika frågor som rör branschen och hur det är att vara företagare inom de gröna näringarna.

Undersökningen är inte och gör inte anspråk på att vara statistiskt säkerställd, men ger en bild av känslan hos landets lantbrukare och därmed större primärproducenter av livsmedel.
 

Kontakta för mer information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10

Om Landshypotek Bank
Landshypotek Bank grundades 1836 och är till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 38 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, och har drygt 190 medarbetare på orter över hela landet.