Tuff skördetid för Sveriges lantbrukare
Ogynnsamt väder med först torka och sedan stora mängder regn har gjort att lantbrukarna bedömer att skörden bli sämre än normalt. Det skapar ytterligare press på många lantbruksföretagare i ett ekonomiskt redan svårt läge. Det visar en sammanställning från Landshypotek Bank.
Skörden är en av årets viktigaste händelser inom lantbruket. I en tid präglad av stor osäkerhet och höga kostnader får den ännu större betydelse, för både lantbruksföretagare och livsmedelsförsörjningen i stort. Efter en stökig skördetid där lantbrukare bl.a. kört fast skördetröskan i leran i de blöta markerna, andas dock många ut – i stora delar av landet verkar skörden bli bättre än befarat.
– Det är skönt och viktigt att lantbrukarna nu får facit för årets växtsäsong, trots en särskilt utmanade skördeperiod. Kostnaderna har ökat markant i lantbruket och därmed också de ekonomiska riskerna för lantbrukarna. Vi räknar med att lantbrukarna har investerat dubbelt så mycket pengar i årets skörd jämfört med tidigare år. Nu ser vi att skörden är bärgad på flera håll med en inte alltför stor negativ avvikelse och vi får inte en upprepning av det bedrövliga torråret 2018, vilket hade varit väldigt problematiskt för svenskt lantbruk särskilt i detta ekonomiska läge, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.
Landshypotek har pejlat in skördeläget i några av Sveriges viktigaste jordbruksregioner samt satt samman en övergripande beskrivning av läget på nationell nivå. Genom att tala direkt med lantbruksföretagarna runtom i landet kan Landshypotek bidra med perspektiv som är både marknära och ger en bild av läget här och nu.
Först var det en lång försommartorka. Sedan blev det en sommar med alltför stora mängder regn i kombination med kyligt och ostadigt väder. Det här leder till ett besvärligt läge i stora delar av lantbrukssverige.
– Odlingsmässigt var det en väldigt torr vår som sedan vände om och blev en otroligt blöt sommar. För första gången på många år körde tröskan fast, säger Martin Ohlson som är ekolantbrukare utanför Katrineholm och även ledamot i Landshypoteks regionala föreningsstyrelse i Mälardalen.
Skördeläget 2023
Sammanfattning av skördeläget baserat på observationer från lantbruksföretagare och Landshypoteks kundansvariga runt om i landet:
Sämre jämfört med förra året
Odlingsåret 2023 präglades generellt av en sen kall vår som övergick i en torr försommar. Höstsådda grödor utvecklades sämre, vårsådda grödor fick sämre etablering än normalt. Den viktiga förstaskörden av vall, som ger foder till djuren, gav lägre volym än normalt. I juli skiftade vädret och nederbörden har varit alltför riklig.
De stora nederbördsmängderna innebär att skördens start försenas, vattenmättade åkrar begränsar i vissa fall bärigheten för tröskor och spannmålstransporter från fält.
I stora delar av Sverige ser skörden ut att bli sämre jämfört med 2022 som generellt var ett väldigt bra skördeår.
Lägre volym
Volymen blir lägre främst p.g.a. ogynnsamma väderförhållanden. Under våren och försommaren skördades en större andel spannmål som ensilerats till djurfoder för att säkra tillgången på grovfoder som följd av dålig förstaskörd av vallen. Ytterligare en faktor som ger lägre volym är att besvärliga väderförhållanden med regn under skörd gjort att fälten inte kan skördas i tid.
Sämre kvalitet
Regnet får också till följd att kvaliteten hos grödorna försämras. T.ex. kommer betydligt mindre andel av vetet hålla livsmedelskvalitet. Att kvaliteten försämras påverkar också priset jordbrukaren får för sin gröda.
Stora regionala variationer
Som ofta finns det stora variationer både inom och mellan olika regioner. Från Skåne rapporteras om stora skillnader inom regionen. I Östergötland märks relativt bra skördar i västra delen men sämre volymer i de östra och södra delarna av länet. I Skaraborg har vi fått rapport om stora skillnader även på lokal nivå mellan olika gårdar haft olika väderförhållanden.
Bättre än befarat på en del håll
På grund av den långa och allvarliga försommartorkan som höll i sig fram till midsommar i stora delar av landet, fanns det en utbredd oro för att den stora torkan 2018 skulle göra repris. Men så illa blev det inte. Regn gjorde att andra och tredjeskörden av vall blev bra, men det medförde också att lantbrukare måste tajma tröskningen mellan regnskurarna.
Höga kostnader ökat riskerna och påverkar höstsådden
Under årets vårsådd mötte jordbrukarna historiskt höga kostnader. Även höga kostnader under hösten på både insatsvaror och kapital.
Hela sammanställningen av skördeläget – se länk och bifogad pdf.
Röster om skörden från några olika delar av lantbrukssverige – från söder till norr:
Skåne
– Det här påverkar självklart lantbrukarna. Skörden kommer generellt att bli lägre, men det är mycket stora skillnader inom regionen. För de som kunnat bevattna sina fält har det torra vädret i stället gett fördelar. En del av höstrapsen försvann också på grund av stark kyla i vintras, säger Marianne Andersson som är lantbrukare utanför Trelleborg och även föreningsordförande för Landshypotek i Skåne.
Gotland
– Vi fick väldigt lite nederbörd under april, maj och juni, den period när grödorna behöver det. Regnet som sedan kom orsakar tyvärr problem genom att skörden blir utdragen. Uppskattningsvis får vi ut kanske 60 procent av en normal skörd, säger Fredrik Smitterberg som är lantbrukare i Hemse och föreningsordförande för Landshypotek på Gotland.
Skaraborg
– Vårbruket var ganska sent i år. Sedan slog torkan till och det blev fruktansvärt varmt för årstiden, vilket resulterade i en av de värsta förstaskördarna för vall jag någonsin varit med om. Sedan kom regnet och andraskörden av vall fick en bra start, säger Anders Wallskog, lantbrukare i Moholm och ledamot i föreningsstyrelsen för Landshypotek i region Väst.
Örebro
– Stora arealer med tröskmogna grödor ligger helt enkelt under vatten och kan inte skördas. Kvaliteten är även den bekräftat skadad. Säsongen kan jämföras med situationen som vi hade i början av 00-talet då stora arealer förstördes i Örebro län, säger Lars-Johan Merin som också är föreningsordförande för Landshypotek i Örebro och med ett stort nätverk av lantbrukare i regionen och föreningsordförande för Landshypotek i regionen.
Östergötland
– Årets skördevolym i Östergötland är väldigt skiftande. Från relativt bra skördar i västra delen av länet, till sämre volym i de östra och södra delarna. Kvaliteten kommer att bli något sämre än normalt eftersom nederbörd har fallit på mogna grödor. Mycket som skulle gå till livsmedelsindustrin kommer i stället att bli fodervara till djuren, vilket ger sämre betalt, säger Carl-Fredrik Isaksson som är lantbrukare utanför Linköping, och föreningsordförande för Landshypotek Östgöta.
Sörmland
– Odlingsmässigt var det en väldigt torr vår som sedan vände om och blev en otroligt blöt sommar. För första gången på många år körde tröskan fast, säger Martin Ohlson som är ekolantbrukare i Julita utanför Katrineholm och även ledamot i Landshypoteks regionala föreningsstyrelse.
Uppland
– Torkan gjorde att grödan led och blev väldigt gles och tunn. Det enda positiva var att det inte var så varmt under perioden som var utan regn, säger Robert Ihrsén, ekologisk lantbrukare norr om Enköping och ledamot i föreningsstyrelsen för Landshypotek i Mälardalen.
Gävleborg
– Många är nervösa inför spannmålsskörden. Än så länge ser kvaliteten bra ut men det kan ändras snabbt om det ostadiga vädret fortsätter. Det finns stora värden på fälten och avkastningen ser ut att bli lägre, vilket gör att varje skördat kilo har ett högre värde, säger Aron Westlin, ekologisk lantbrukare i Valbo sydväst om Gävle samt föreningsordförande för Landshypotek i Gävle-Dala.
Kontakta för mer information och kommentarer
Vill du intervjua lantbrukare i någon av landets regioner?
Vill du tala med någon som kan kommentera läget på nationell nivå eller ge en övergripande utblick på läget inom lantbruket?
Presskontakt: Jonas Feinberg, 070-349 24 10, jonas.feinberg@landshypotek.se
Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 35 500 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har närmare 240 medarbetare och verkar över hela landet.
