Åtta av tio månadssparar – och många vill spara mer
Tre av tio har en sparbuffert på under 19 000 kronor. Samtidigt har fyra av fem ett kontinuerligt månadssparande och drygt hälften av svenskarna säger att de vill spara mer. Det visar en ny rapport från Länsförsäkringar.
Det finns stora skillnader i svenskarnas sparbuffertar och samtidigt en stark vilja att spara mer. 10 procent har ingen sparbuffert alls medan 13 procent har max 9 000 kronor i buffert. Bland dem i åldern 20–24 år har nästan var femte (18 procent) inget sparande alls och drygt var tredje (36 procent) har mindre än 10 000 kronor.
– En sparbuffert är viktigt för alla. Det är en säkerhet för oförutsedda utgifter och inför perioder med lägre inkomster än normalt. Mitt råd är att ha som mål att ha en buffert på åtminstone en till två månadslöner, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar. Lämplig sparform för bufferten är ett vanligt sparkonto där pengarna är tillgängliga och inte beroende av börsens utveckling.
Den grupp som har störst sparkapital är de i åldern 40–69 år. Där har 40 procent 120 000 kronor eller mer i sparkapital, jämfört med 20 procent i gruppen 25–39 år och 13 procent i gruppen 20–24 år.
Samtidigt som relativt många har en begränsad sparbuffert uppger 55 procent av invånarna att de skulle vilja spara mer. Bland dem upp till 39 år är det sju av tio som säger att de vill spara mer.
82 procent har ett kontinuerligt månadssparande och den största andelen sparar 501 – 1 000 kronor i månaden. Samtidigt är det knappt en femtedel (18 procent) som inte månadssparar alls. Bland dem i åldern 20–24 år är det 30 procent som inte månadssparar.
– Ett kontinuerligt sparande är en del av en sund privatekonomi och en del i att bygga upp en ekonomisk trygghet. Nivån ska förstås sättas utifrån de egna förutsättningarna men även mindre belopp blir stora pengar efter ett par år. Genom månatliga insättningar minskar också risken i sparandet, säger Elisabeth Hedmark.
Undersökningen visar också att 35 procent av svenskarna förändrat sitt sparande efter finanskrisen. 9 procent uppger att de sparar mer, 8 procent att de sparar mindre och 18 procent att de har minskat risken i sitt sparande. Större andel män än kvinnor har minskat risken i sitt sparande medan större andel kvinnor än män låtit sparandet vara oförändrat. Bland dem i åldern 20-24 år har 19 procent börjat spara mer efter finanskrisen, vilket är cirka dubbelt så stor andel som i övriga åldersgrupper.
Hela rapporten finns också i Länsförsäkringars nyhetsrum.
För mer information, kontakta gärna:
Elisabeth Hedmark, privatekonom, 073-964 19 69
Länsförsäkringars pressjour, 08-588 418 50
Taggar:
