Den ekonomiska tryggheten är ojämnt fördelad

Var tionde svensk uppger att de helt saknar sparkapital och var fjärde person har mindre än
20 000 kronor sparat. Det visar den första delen i rapporten Medelklass utan medel som Länsförsäkringar genomfört bland 3 000 personer. Den första delen av rapporten belyser den ekonomiska trygghetens ojämna fördelning i en tid då sparkvoten totalt sett ökat i landet.  

Många grupper sparar inte en krona på regelbunden basis och bland de som sparar, så parar 32 procent mindre än 500 kronor per månad. Rapporten visar också att sparande är något man snabbt väljer bort om man förlorar inkomst. Knappt hälften eller 41 procent svarar att det i första hand är sparandet de skulle minska, vilket innebär att man föredrar att dra ned på sparandet istället för att dra ned på exempelvis resor.

Sparkvoten, exklusive tjänste- och premiepension, ligger idag på ungefär 6 procent av den disponibla inkomsten och har sedan 2010 varit på stadigt uppgående. Det vår undersökning visar är att den ekonomiska tryggheten är ojämnt fördelat och att den är bristfällig hos en del grupper.

– Det som saknats har varit en debatt kring att sparandet generellt har varit för lågt även bland medelinkomsttagare och mer högavlönade grupper och det har kanske därför inte varit aktuellt med politiska initiativ för att öka det privata sparandet. Sparandet har under senare år delvis kommit att handla om att bygga upp en rikedom snarare än att vara av stor betydelse för den enskildes trygghet. De som är unga idag tillhör en generation som under många år måste spara sig till en ekonomisk trygghet. Generationerna tidigare har skapat den på bostadsmarknaden, säger Rikard Josefson, vd på Länsförsäkringar Bank.

– Generellt är det problematiskt med ett sparbeteende drivet av låga lånekostnader. Det finns idag en politisk oro för den ökande privata skuldkvoten. Ett sätt att få ned den har varit införandet av amorteringskravet. Det finns även förslag på andra åtgärder för att minska hushållens belåning, till exempel ändrat ränteavdrag. Som den här undersökningen visar är sparandet en utgift som många snabbt bortprioriterar vid försämrade ekonomiska förutsättningar. Det finns därför en påtaglig risk att åtgärder mot den höga skuldkvoten kan bryta den positiva trenden för privat sparande. Det vore därför önskvärt att från politiskt håll även fokusera på incitament för sparande, säger Rikard Josefson.

– Vid årsskiftet slopade regeringen avdraget för pensionssparande. Det har tidigare framförts befogad kritik mot att pensionssparande var avdragsgillt medan det saknades statliga incitament för sparande av buffertnatur. Det är dock olyckligt att utgången av debatten blev att det nu saknas direkta incitament för båda typer av sparande och perspektivet i spardebatten har blivit något skevt.

För ytterligare information kontakta:

Rikard Josefson, vd Länsförsäkringar Bank. Tel. 070-206 69 55

Pressjouren. Tel. 08-588 418 50

Om undersökningen

Rapporten bygger på en undersökning som är genomförd i november av PFM Research som har frågat 3 000 slumpvis utvalda personer mellan 18 och 65 år. Den här delen är en av tre ur rapporten. 

Länsförsäkringsgruppen består av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag och det gemensamt ägda Länsförsäkringar AB. Genom sitt lokala länsförsäkringsbolag får kunderna en helhet av bank- och försäkringstjänster. Genom Agria Djurförsäkring erbjuder vi djur- och grödaförsäkring, genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär och genom Wasa Kredit finansieringstjänster som leasing, avbetalning och lån.