Efter julmyset: Julgranens klimatsmarta liv

Varje år går det åt drygt 3 miljoner julgranar för att sprida julstämning runtom i Sveriges hushåll. De flesta har importerats trots att Sverige enligt en  egentligen har goda möjligheter att vara självförsörjande.  Kommunerna är däremot bra på att se till att granarna återvinns på ett bra sätt. 

Drygt 3 miljoner av Sveriges runt 4,5 miljoner hushåll köper en julgran. I Sverige är julgransodling  i kommersiellt syfte ganska begränsad medan det i grannländerna Danmark och Norge bedrivs storskalig odling. Det innebär att de flesta julgranarna importeras.

Julgranar odlas oftast på före detta åkermark och sköts som en jordbruksgröda. Att julgranen av försäljarna betecknas som ekologisk har att göra med att till exempel den svenska rödgranen vid odling knappt drabbas av skadegörare och inte behöver bekämpning. Ogräset kring plantorna kan skötas med vanlig gräsklippare eller betande får.

– Granen ger julstämning en kort tid i våra hem så för att den ska göra klimatnytta efter sin pyntade tillvaro är återvinningen en nog så viktig aspekt som odlingsförhållandena, säger Johan Litsmark naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Många kommuner samlar in granarna, flisar dem och bränner dem för att utvinna energi som ger fjärrvärme.  En full container med julgranar motsvarar den energi som krävs för att värma en normalstor villa i cirka två månader.

– En enda julgran kan omvandlas till el som räcker till att köra fyra fulla maskiner tvätt, eller för att driva en kombinerad kyl och frys i nästan tre veckor. Varje julgran som återvinns är viktig för klimatet, säger Johan Litsmark.

Undantaget är för de som bor i en kommun som inte ordnar uppsamlingsplatser och som har flera mils körsträcka till återvinningscentralen. En julgran innehåller energi motsvarande ungefär 2 liter bensin, så då kan kan det ur miljösynpunkt vara bättre att själv ta hand om uppeldningen.  Hästar, får och getter uppskattar en gran att gnaga av barr och barken på så det är ett alternativ om det finns ridskola eller djur på nära håll. 

Julgranar blir lekplats för fiskar och biokol
Ett par intressanta exempel på annorlunda återvinning är Solnas samarbete med Sportfiskarna och Stockholms biokolsanläggning. I Solna sänker de julgranar som då får bilda så kallade risvasar i sjöarna så att fiskar kan leka och gömma sig. Risvasarna får fiskarna och kräftdjuren att bli fler och må bättre, vilket ökar den biologiska mångfalden i sjön. 

I Stockholm omvandlar man granarna till biokol i en anläggning som rönt internationell uppmärksamhet. Biokolet grävs sedan ner i stadens planteringar och koldioxiden binds på så sätt i jorden. Effekten av den sortens kolsänka kompenserar för utsläpp från 700 bilar under ett år. Överskottsvärmen i processen att bilda biokolet värmer vatten i fjärrvärmenätet och räcker till att värma upp 80 lägenheter under ett helt år.

Miljöranking julgran
Bäst – miljömärkt närodlad gran eller egenhuggen gran, till exempel som en del av naturlig gallring. Att hugga en gran ingår inte i allemansrätten, du måste ha markägarens tillåtelse.
Näst bäst – odlad svensk gran, och ännu bättre om man går ihop och köper in flera granar, för att minimera transporterna.
Mindre bra - kungsgran och andra ädelgranar, de kräver mycket gödsel och bekämpningsmedel
Sämst – plastgran; de tillverkas främst i kinesiska fabriker och produktion, transporter och utsläpp av kemikalier vid nedbrytning och förbränning ger störst miljöpåverkan. 

Korta fakta om julgranen 
1. Julgranen är bra för klimatet
Den äkta julgranen har kanske minst miljöpåverkan av allt det som köps eller konsumeras kring jul. När julgranen växer absorberar den koldioxid och avger syre. Rötterna stabiliserar marken, skyddar vattenförsörjningen och kan ge fristad till vilda smådjur.

2. En mängd olika julgranar
I Sverige odlas det mest rödgran (vanlig gran), nordmannsgran (även kallad kungsgran), blågran (kallas silvergran) och serbisk gran, de flesta i södra Sverige. En dold stjärna som knappt gjort entré i svenska odlingar är klippgranen, som odlas i stor skala i Norge.

3. Speciella frön till julgransodling
Det är skillnad på det frö som används till att producera skogsplantor och de frön som passar till julgransplantor. Skogsindustrin vill ha raka, snabbväxande träd med färre grova grenar och färgen på barren är sekundär. Till julgransodling vill man i stället ha buskigare och mer långsamväxande granar med en djup vacker färg.

4. Julgransfabriken är i gång året om
En julgransodlare har fullt upp hela året. Det ska röjas ogräs, stammas upp, gödslas, formklippas, märkas och eventuella insektsangrepp ska bekämpas.

5. Plastgranen
De flesta konstgjorda julgranar är gjorda av en blandning av plast och metall. De tillverkas främst i kinesiska fabriker och måste transporteras mycket långt för att nå kunderna . I USA har avancerade plastgranar slagit hårt mot de amerikanska julgransodlare. Dock håller trenden på att vända till fördel för den äkta granen. Bland annat för att vissa plaster och metaller visat sig vara hälsofarliga och i Kalifornien krävs därför varningsetikett för plastgranar.

6. Återvinning
När julen är över kan den äkta granen med fördel återvinnas. Julgranen sorteras som trädgårdsavfall på återvinningscentralen. Där mals den ner och återvinns till kompostjord, biobränsle och biogas. Julgranen kan också sänkas i sjöar för att skapa bra lekplats och ett gömställe för fisk och andra smådjur vilket gynnar den biologiska mångfalden.

Kontakt
Johan Litsmark, naturskadespecialist, Länsförsäkringar 073-06 983 30
Länsförsäkringars pressjour 08-588 418 50, press@lansforsakringar.se

Taggar: