Färre kan löneväxla efter årsskiftet
Många anställda väljer varje år att löneväxla, det vill säga att byta en del av sin lön mot pensionssparande. Men efter nyår hamnar 100 000 löntagare under gränsen för att det ska vara lönsamt att löneväxla. Det visar en uträkning som Länsförsäkringar genomfört med hjälp av statistik från SCB. - För att det ska bli en lönsam affär krävs en lön över brytpunkten för statlig skatt, som nästa år höjs till 53 590 kronor i månadsinkomst, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.
Vid lägre inkomster riskerar man nämligen att allmän pension samt ersättningar som föräldra- och sjukpenning, blir lägre.
-Då är det ofta bättre att investera i andra sparformer som investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring, särskilt med tanke på att skatten sänks på dessa sparformer. Dessutom slipper du att pengarna är inlåsta tills pensionsutbetalningen, säger Trifa Chireh.
Det är drygt 420 000 män och närmare 200 000 kvinnor som nästa år förväntas ha inkomster över brytpunkten för statlig skatt. Många arbetsgivare bidrar med cirka 6 procent av den anställdes lön till tjänstepensionen, vilket ökar den framtida pensionssparandet markant. För arbetsgivaren innebär detta ingen direkt kostnadsökning eftersom sociala avgifterna reduceras med motsvarande belopp.
För en höginkomsttagare fortsätter löneväxling att vara mer lönsamt än att spara motsvarande belopp på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring, trots nästa års skattesänkningarna för dessa sparformer. Detta beror på den lägre beskattningen som tjänstepensioner omfattas av och möjligheten att skjuta upp inkomstskatten.
-Vid utbetalning av pension betalar man troligtvis lägre inkomstskatt än man gör på sin nuvarande lön, förklarar Trifa Chireh. Genom att välja att avsätta extra medel till tjänstepensionen i stället för privata sparformer, kan man optimera sin framtida ekonomiska situation och dra fördel av en mer gynnsam beskattning.
I ett räkneexempel visar Länsförsäkringar varför löneväxling kan vara gynnsamt vid högre inkomster, trots skattesänkningar på ISK och kapitalförsäkring. Om en 50-åring som tjänar 61 000 kronor i månaden ska nettospara 1 250 kronor motsvarar det 2 500 kronor av lönen som alltså kan löneväxlas.
Resultatet nedan visar att när hen går i pension vid 66 år hen ut nästan 1 400 kronor mer per månad under 10 år efter löneväxling jämfört med sparande i ISK trots att en skattefri del nu införs.
Sparform | Intäkt |
Löneväxling | 4 400 kr |
ISK | 3 017 kr |
Så mycket mer per månad blir det vid löneväxling | + 1 383 kr |
Nettosparande ISK 1250 kr, motsvarar löneväxling på 2500 kr. 5 procent i årlig avkastning. Arbetsgivaren skjuter till cirka 6 procent vid löneväxling. Årlig schablonskattskatt ISK, 0,9 procent (första 150 000 utan schablonskatt fr.o.m. första sparåret och 150 000 kr andra sparåret. På tjänstepension 0,30 procent, Kapitalet tas ut under 10 år.
Löneväxling
- Vid löneväxling sätts en del av lönen av till ett bundet pensionssparande. Oftast skjuter arbetsgivaren till cirka 6 procent på grund av lägre arbetsgivaravgifter.
- Löneväxling är lämpligt vid inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Brytpunkten ligger 2025 på 53 590 kronor per månad.
- Det innebär att drygt 620 000 löntagare kan löneväxla förmånligt nästa år.
Antal personer som tjänar 53 600 kronor per månad eller mer och kan löneväxla
Län | Kvinnor | Män |
Stockholm | 88 812 | 157 459 |
Västra Götaland | 28 626 | 68 882 |
Malmö | 23 918 | 53 914 |
Riket | 196 552 | 423 652 |
För ytterligare information kontakta:
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar. Tel. 073–094 28 52
Länsförsäkringars pressjour. Tel. 08–588 41 850