Företagare kan missa miljoner i pension – trots eget sparande

Många företagare pensionssparar – men inte alltid tillräckligt. En ny beräkning från Länsförsäkringar visar att en 40-årig företagare med 55 000 kronor i månadsinkomst som sparar 3 procent riskerar att sakna omkring 860 000 kronor i pensionskapital vid 69 års ålder jämfört med en anställd med samma inkomst och vanlig tjänstepension. Vid 70 000 kronor i månadsinkomst och 3 procents sparande kan gapet bli drygt 3 miljoner kronor.

– Många företagare gör rätt i att pensionsspara, men fel i att tro att några procent alltid räcker. Det är en dold pensionsrisk, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

För anställda betalas tjänstepensionen ofta automatiskt via jobbet. För företagare fungerar det annorlunda. De behöver själva se till att ta ut lön eller överskott som bygger allmän pension – och dessutom spara eller sätta av pengar på ett sätt som kompenserar för den tjänstepension de annars går miste om.

För den som driver aktiebolag kan det handla om tjänstepensionsavsättningar via bolaget. För den som driver enskild firma eller handelsbolag handlar det normalt om eget pensionssparande.

Det är just där risken uppstår. Ett eget sparande kan kännas ansvarsfullt, men ändå ligga under nivån som motsvarar en vanlig tjänstepension. Det gäller särskilt vid inkomster över 52 125 kronor per månad, där tjänstepensionsavsättningen normalt blir betydligt högre.

– Problemet är att pensionsgapet inte syns i vardagen. Det märks först långt senare, när arbetsinkomsten ska ersättas av pension. Då kan några procentenheter för lite i sparande ha vuxit till hundratusentals kronor eller mer, säger Stefan Westerberg.

Många vet – men sparandet räcker inte alltid

Företagare är en mycket blandad grupp. Vissa sparar mycket, andra sparar lite och vissa saknar helt pensionssparande utöver den allmänna pensionen. Men även den som sparar kan ligga för lågt. Den avgörande frågan är inte bara om företagaren har ett pensionssparande, utan om nivån räcker för att ersätta den tjänstepension som annars hade betalats in via en anställning.

Pensionsmyndighetens senaste undersökning visar att 89 procent av företagare känner till att de behöver pensionssparande utöver den allmänna pensionen, medan 69 procent uppger att de har ett sådant sparande. När företagare får ange hur mycket de sparar för att kompensera för tjänstepension uppger 25 procent att de sparar upp till 3 procent av lön eller överskott, 25 procent att de sparar 4–6 procent och 28 procent att de sparar mer än 6 procent. Samtidigt uppger bara 47 procent att de tar ut marknadsmässig lön eller har ett överskott som bygger pension.

Det innebär att pensionsfrågan behöver ses som en helhet: lön eller överskott som bygger allmän pension, rätt sparnivå för att ersätta tjänstepension och rätt sparform.

– Många företagare har frågan på radarn. Men det räcker inte att bara ha ett sparande. Man behöver också veta om sparandet faktiskt ersätter den tjänstepension man saknar och om lönen eller överskottet samtidigt bygger allmän pension. Annars riskerar man att missa pension från två håll, säger Stefan Westerberg.

Så stort kan pensionsgapet bli

Ett vanligt jämförelsemått är att utgå från vad en anställd minst får i kollektivavtalad tjänstepension. Då handlar det om 4,5–6 procent av inkomsten upp till 52 125 kronor per månad och minst 30 procent på inkomstdelar däröver.

I praktiken kan företagarnas pensionsbehov avvika från den rena tjänstepensionsjämförelsen. För företagare med låg lön eller lågt överskott kan intjänandet till den allmänna pensionen bli lägre, samtidigt som det egna sparandet inte alltid fullt ut ersätter tjänstepensionen.

I Länsförsäkringars beräkning används den lägre jämförelsenivån: 4,5 procent upp till 52 125 kronor per månad och 30 procent på inkomstdelar däröver. Det gör beräkningen försiktig och ska inte ses som en individuell rekommendation om rätt sparnivå.

Så mycket behöver företagaren spara för att motsvara tjänstepension

Länsförsäkringars beräkning jämför en 40-årig företagare med en anställd med samma månadsinkomst och en vanlig kollektivavtalad tjänstepensionsnivå. Tabellen visar hur stort pensionskapital företagaren riskerar att sakna vid 69 års ålder om det egna sparandet ligger under motsvarande tjänstepensionsnivå.

– För inkomster över 52 125 kronor i månaden förändras kalkylen snabbt. Då kan även ett sparande på 6 procent vara för lågt. För en 40-åring får det stor effekt: en tusenlapp för lite i månaden kan växa till omkring 550 000 kronor mindre i pensionskapital vid 69 års ålder, säger Stefan Westerberg.

Så stort kan pensionsgapet bli

Dubbel risk för den som tar ut låg lön

För företagare handlar pensionen inte bara om det egna sparandet. Den som tar ut låg lön eller har lågt överskott kan också få lägre intjänande till den allmänna pensionen. Då kan effekten bli dubbel: lägre allmän pension och för låga avsättningar som ersättning för tjänstepension.

– Pensionen börjar inte med sparandet, utan med inkomsten som ligger till grund för den allmänna pensionen. Första steget är därför att se till att lön eller överskott ger intjänande till pension och socialförsäkringar. Därefter behöver företagaren räkna på hur den uteblivna tjänstepensionen ska kompenseras, säger Stefan Westerberg.

Företaget kan vara pensionskapital – men inte hela planen

För många företagare är företaget den största tillgången. Det är rimligt att se bolaget som en del av den långsiktiga ekonomin. Men bolaget är inte samma sak som tjänstepension.

Ett pensionssparande byggs upp löpande och är öronmärkt för framtida pension. Ett bolagsvärde måste däremot realiseras. Företaget ska gå att sälja, värderingen ska hålla, rätt köpare ska finnas och verksamheten får inte vara helt beroende av ägarens egen arbetsinsats.

Det gäller särskilt för mindre företag där värdet ofta är nära kopplat till ägarens kompetens, kundrelationer och löpande arbete. Ett företag kan ge god inkomst under arbetslivet men ändå vara svårt att sälja för ett belopp som räcker som pensionskapital.

– Det är inget fel i att se företaget som en del av pensionen. Men då behöver man också ha en realistisk plan för hur värdet ska bli pengar att leva på. För många företagare är den tryggaste vägen inte antingen företag eller pensionssparande, utan både och, säger Stefan Westerberg.

Råd till företagare

1. Börja med lön eller överskott som bygger allmän pension
Pensionen börjar med inkomsten som ligger till grund för den allmänna pensionen och socialförsäkringarna. Ett för lågt löneuttag eller överskott kan därför påverka både pension, sjukpenning och föräldrapenning. För den som driver aktiebolag behöver lön, pension och utdelning vägas ihop.

2. Räkna på vad som motsvarar tjänstepension
Utgå inte från att några procent alltid räcker. Vid inkomster upp till 52 125 kronor per månad kan 4,5–6 procent vara en rimlig tumregel, men vid högre inkomster kan det krävas betydligt mer. Det viktiga är att räkna på vad som faktiskt saknas jämfört med en anställd med tjänstepension.

3. Använd avdraget rätt i enskild firma och handelsbolag
För den som driver enskild firma eller är delägare i handelsbolag handlar avdraget normalt om eget pensionssparande utifrån överskottet i näringsverksamheten. Om överskottet är lågt kan avdraget minska underlaget för allmän pension och socialförsäkringar. Då kan sparande med skattade pengar vara ett bättre alternativ.

4. Använd avdraget rätt i aktiebolag
För den som driver aktiebolag är det bolaget som kan göra avdrag för pensionskostnader för ägaren som anställd i bolaget. Som huvudregel är bolagets avdrag för pensionskostnaden begränsat till 35 procent av den anställdes lön, dock högst 10 prisbasbelopp. För 2026 motsvarar det 592 000 kronor.

5. Välj sparform efter skatt, flexibilitet och skydd
Pensionsförsäkring, kapitalförsäkring, ISK, direktpension eller sparande i bolaget fungerar olika när det gäller skatt, avgifter, flexibilitet och försäkringsskydd. Det viktiga är att sparandet är långsiktigt, medvetet valt och faktiskt öronmärkt för pensionen.

6. Se företaget som ett komplement – inte hela pensionsplanen
Om företaget ska vara en del av pensionen behövs en realistisk plan för värde, skatt, försäljning och vad som händer om bolaget inte kan säljas som tänkt. Ett företag kan ge god inkomst under arbetslivet utan att automatiskt vara lätt att sälja vid pension.

7. Följ upp pension, skydd och sparande varje år
Företagets ekonomi och familjesituationen förändras. Därför behöver lön eller överskott, pensionsavsättning, sparform, återbetalningsskydd, försäkringsskydd och bolagsplan ses över regelbundet.

Metod och beräkningsantaganden

Beräkningen visar hur stort pensionskapital en företagare kan sakna vid 69 års ålder om det egna sparandet ligger under den nivå som motsvarar en lägre tjänstepensionsavsättning. Gapet beräknas månadsvis som skillnaden mellan den jämförbara tjänstepensionsavsättningen och företagarens eget sparande. Det månatliga spargapet räknas därefter upp fram till 69 års ålder.

Beräkningen avser en 40-årig företagare 2026, motsvarande födelseår omkring 1986. Enligt Pensionsmyndighetens prognos har personer födda 1985–1997 en riktålder på 69 år. Det ger en spartid på 29 år. Beräkningen är en typfallsanalys och inte en individuell pensionsprognos.

Jämförelsen görs mot en anställd med samma månadsinkomst och en tjänstepensionsavsättning enligt den lägre delen av riktmärket: 4,5-6 procent upp till 52 125 kronor per månad och 30 procent på inkomstdelar däröver. I beräkningen används alltså den lägre jämförelsenivån.

Det månatliga spargapet räknas upp med 3,0 procent real årlig avkastning efter avgifter och skatt. Antagandet används eftersom analysen visar hur uteblivna månadsavsättningar kan växa till ett pensionskapitalgap i dagens penningvärde, inte en individuell pensionsprognos enligt prognosstandardens löneläge. Nivån är försiktig i den meningen att den ligger under prognosstandardens underliggande antagande om 3,5 procent real kapitalavkastning före avkastningsskatt och avgifter.

Prognosstandarden använder 1,9 procent i prognosberäkningen eftersom avkastningen uttrycks i förhållande till antagen löneutveckling. Efter avkastningsskatt motsvarar det förenklat 1,52 procent. De nivåerna används inte i denna kapitalgapberäkning eftersom de är kopplade till standardiserade pensionsprognoser i löneläge, medan den här analysen visar kapitaluppbyggnad i dagens penningvärde.

Kapitalbeloppen anges i dagens penningvärde. Inkomstnivåerna i typfallen hålls realt oförändrade under spartiden. Det innebär att lön eller överskott antas motsvara 35 000, 45 000, 55 000 respektive 70 000 kronor per månad före skatt i dagens penningvärde fram till 69 års ålder. Beräkningen visar därmed pensionsgapet vid olika reala inkomstnivåer och sparprocenter, inte en prognos över en faktisk persons framtida löne- eller överskottsutveckling.

Beräkningen visar endast gapet mot en tjänstepensionsliknande avsättning. Den visar inte det ytterligare sparande som kan behövas om företagaren tar ut låg lön eller har lågt överskott och därmed tjänar in mindre till den allmänna pensionen.

Beräkningen gör inget separat antagande om återbetalningsskydd, arvsvinster, avgifter, skatt, sparform, försäkringsskydd, kapital i bolaget, framtida företagsförsäljning, utdelningar eller bolagsform. Analysen visar därför inte exakt hur mycket varje företagare saknar i pension, utan hur stort pensionskapitalgapet kan bli om det löpande pensionssparandet ligger under nivån som motsvarar en vanlig tjänstepension.

För ytterligare information kontakta:

Stefan Westerberg, privatekonom Länsförsäkringar.

Tel: 073 968 30 44 Mail: stefan.westerberg@lansforsakringar.se

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/