I de här städerna tjänar du på att köpa studentbostaden

Innan flyttlasset går måste den som ska studera ha någonstans att ta vägen. Studentlägenhet, korridorsboende, egen lägenhet eller inneboende. Hur vill man bo – och hur har man råd att bo? Givetvis skiljer sig priset på det egna boendet åt beroende på vilken stad man väljer att studera i, men hyran för studentbostaden är relativt konstant över landet. Länsförsäkringar har räknat ut hur mycket det skiljer sig i månadskostnad mellan att köpa en bostad eller hyra en studentbostad i olika studentorter.

Det är svårt att få tag på en studentlägenhet på många håll i landet och en del funderar på om det kan vara värt att köpa en bostadsrätt för att lösa situationen. I beräkningen Länsförsäkringar sammanställt kan man utläsa att det visserligen kan leda till en lägre månadskostnad än att hyra motsvarande bostad, men det är många saker att ta hänsyn till.

Bygger på statistik från Mäklarstatistik, Borätt och Hem & Hyra (studentbostad). I priset för bostadsrätten (25 kvadrat) har vi räknat med en belåningsgrad på 85 % och en ränta på 2 % samt amortering ned till 50 % av bostadens värde. Vi har inte tagit hänsyn till ränteavdrag.

– Även om du har ekonomiska möjligheter, fundera noga igenom för- och nackdelar med respektive boendeform. Involvera gärna ditt barn och hjälp till att överväga vad de olika alternativen innebär. Glöm inte heller att fundera igenom hur ditt liv ska se ut under de kommande åren – ditt ekonomiska handlingsutrymme påverkas både av att vara medlåntagare och att ge ett ekonomiskt bidrag till ett eventuellt lägenhetsköp, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Här ger Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson några tips och råd till dig som är förälder.

1. Se inte köpet som en investering som garanterat kommer att stiga i pris
   Bostadspriserna kan gå både upp och ned och det är lätt att ha de senaste årens stigande priser i åtanke. Särskilt om ditt barn ska bo under en så begränsad tid som under studietiden är det värt att ha med i beräkningen.
2. Att vara medlåntagare kräver eftertanke
   I viljan att hjälpa ditt barn genom att stå som medlåntagare på bolånet är det lätt att man glömmer att ta hänsyn till alla aspekter. Glöm inte att du är gemensamt betalningsansvarig och att lånet kan begränsa dina egna möjligheter. Ta med din egen framtid i beräkningen.
3. Det är mer socialt – och underhållsfritt - att bo i närheten av andra studenter, t ex i korridor
   Ta en diskussion med ditt barn om för- och nackdelarna med ett eget boende. Bor man inte i närheten av campus kan det bli svårare att få kontakt med andra studenter. I hyresrätt eller studentkorridor är det också någon annan som tar ansvar för underhåll – i en bostadsrätt blir det ditt barn (eller du själv).
4. Kontrollera med bostadsrättsföreningen att det går att hyra ut lägenheten om ditt barn t ex vill plugga utomlands.
   En hyresbostad är enkel att säga upp men en bostadsrätt behöver kanske hyras ut om ditt barn vill plugga utomlands eller resa. Kontrollera bostadsrättsföreningens regler för detta.
5. Att köpa en större lägenhet och hyr ut ett rum kan vara ett alternativ
   I en större studentstad kan det finnas möjlighet att hyra ut ett rum till ytterligare en student och på så vis få in en extra slant. Det behövs inget tillstånd från föreningen för detta, men tänk på att det är skälig hyra som gäller.
6. Att låna på mitt boende för att finanisera ett barns kontantinsats
   Om man har belåningsutrymme kvar och din ekonomi klarar av en höjning av lånen kan du få bolån på upp till 85 procent av värdet på din egen bostad.
7. Om jag lånar ut pengar - vem ska äga barnets bostad?
   Om du lånar ut pengar till ditt barn som sedan själv köper lägenheten får du en fordran, men är inte delägare. Väljer du istället att vara med och köpa bostaden blir du delägare.
8. Behöver man skriva papper om man lånar ut pengar till sitt barn?
   Det är oftast inte nödvändigt. Det viktiga är att ni sparar de handlingar ni har kring banklånet, hur banklånet har använts och gör en gemensam enkel anteckning om att det är fråga om ett lån till barnet. Ni kan också skriva ett skuldebrev och i det ta in ränte- och amorteringsvillkor som liknar de som finns i banklånet.
9. Ränteavdragen - hur fungerar det med gemensamma lån?
   Det är bara den av låntagarna som har betalt räntan på lånet som har rätt att göra ränteavdrag.
10. Vad gäller om jag ger mitt barn pengar som gåva?
    Du bör skriva ett gåvobrev, även om det inte krävs enligt lag. I det tar du in villkor om att pengarna ska vara barnets enskilda egendom. Om du har flera barn kan du ange att hela eller delar av beloppet inte, eller ska, ska ses som förskott på arv.
11. Vad händer om mitt barn inte kan betala banklånen?
    Om ni har lånat tillsammans är även du ansvarig för att lånet betalas och kan få betala hela lånet själv.
12. Kan man få bostadsbidrag
    Om barnet du hjälper är mellan 18 – 29 år kan söka bostadsbidrag från Försäkringskassan. För att få bostadsbidrag krävs att du hyr eller äger den bostad du bor i och är folkbokförd på bostadsorten.

För ytterligare information kontakta:
Emma Persson, privatekonom Länsförsäkringar. Tel. 0761-09 27 30.
Presskontakt. Tel. 08-588 418 50.

Länsförsäkringsgruppen består av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag och det gemensamt ägda Länsförsäkringar AB. Genom sitt lokala länsförsäkringsbolag får kunderna ett helhetserbjudande inom bank, försäkring och pension. Genom Agria Djurförsäkring erbjuder vi djur- och grödaförsäkring, genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär och genom Wasa Kredit finansieringstjänster som leasing, avbetalning och lån.

Taggar: