Stora skillnader i hur vi sparar till barnen 2024

I en ny rapport av Länsförsäkringar framgår att den genomsnittliga föräldern i år sparar 597 kronor per månad och barn, vilket är en ökning med 76 kronor från i fjol. Ökningen beror på högre sparbelopp bland landets höginkomsttagare medan låginkomsttagarna dragit ner på sparandet. -Vi har en polarisering i sparandet till barnen. Barn till låginkomsttagare har fått en skralare sparbössa, vilket på sikt kan hämma insteget i vuxenlivet och möjligheten att exempelvis skaffa sig en bostad som ofta är en dyr affär, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

*Rapporten med undersökningsresultat finns bifogad.

Sparandet ökar men håller inte jämna steg med inkomstutvecklingen

I Länsförsäkringars nya rapport ”så sparar vi till barnen” framgår att föräldrar i genomsnitt sparar 597 kronor per månad och barn. Det är en ökning med 76 kronor från i fjol, motsvarande 13 procent.

Men trots årets ökning har sparandet inte hållit jämna steg med inkomstutvecklingen. För 10 år sedan sparade föräldrar i genomsnitt 515 kronor per barn. Då låg den genomsnittliga nettoinkomsten på 22 000 kronor per månad. Sedan dess har den genomsnittliga nettoinkomsten ökat med omkring 9 000 kronor till 31 000 kronor.

Om föräldrar ska spara i relation till hur mycket mer en vanlig familj fått i plånboken varje månad borde sparandet i snitt snarare ligga på 735 kronor och inte på 597 kronor.

-Det är lätt att glömma att bostäder och körkort, som man vanligtvis sparar till, blir dyrare med tiden. Det innebär att man måste justera sparandet i takt med inflationen eller löneutvecklingen för att bibehålla köpkraften. Fundera också ett extra varv kring syftet med barnsparandet. Vet man mer om slutmålet är det lättare att bryta ner slutsumman i ett rimligt månadssparande och anpassa risken på sparandet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Polariserat sparande efter inkomst

I resultaten i rapporten framgår att stora skillnader föreligger mellan hög- och låginkomsttagare. Bland höginkomsttagare har sparandet ökat och landar i år på 675 kronor per månad och barn, medan snittbeloppet hos landets låginkomsttagare har minskat till 375 kronor per månad och barn.

Undersökningen visar också att många föräldrar har dragit ned på sparande till barnen på grund av det pågående ekonomiska läget, och det gäller särskilt ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst. Bland dessa grupper uppger 22 respektive 36 procent att de tvingats dra ned på sparandet, att jämföra med 14 procent i hela populationen barnföräldrar.

Var åttonde förälder sparar inte en krona till sina barn. Även här sticker föräldrar med låg inkomst ut. Var femte (19 procent) av låginkomsttagarna svarar att de inte har kunnat bidra ekonomiskt till barnens sparande.

-Att spara till barnen handlar om att underlätta insteget till vuxenvärlden, som ofta kommer med en redig prislapp. Det ligger i farans riktning att barnens livschanser segmenteras utifrån föräldrarnas ekonomi. Små skillnader kanske inte ser så betydelsefulla ut här och nu men kan innebära betydande belopp på lång sikt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Var 10:e tar från barnen spargris

En trend som kan spegla att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop är att var tionde förälder har tagit av sina barns sparande utan att återbetala det, vilket är en påtaglig ökning från föregående år, då siffran låg på 4 procent.

Denna ökning är mest märkbar bland ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst, där nästan var femte ensamstående förälder (18 procent) och nästan var tredje förälder med låg inkomst (28 procent) anger att de har tagit pengar från sina barn utan att sätta tillbaka pengarna.

Det är dock glädjande att många föräldrar pratar ekonomi med sina barn. I år har cirka 70 procent av alla barnföräldrar haft samtal med sina barn om hur det ekonomiska läget kan påverka familjens ekonomi, jämfört med 56 procent förra året.

-Många har nu en ansträngd situation med höga räntor och stigande utgifter för mat och andra varor. Det är därför fullt rimligt att dra ner på sparandet för att betala räkningar och sätta mat på bordet, men undvik helst att ta av barnens pengar. Och om det är möjligt, dra hellre ner på sparbeloppen än att ta bort det helt. Det är lätt att glömma att lägga återställa det månatliga sparandet när ekonomin förbättras, säger Stefan Westerberg.

Om undersökningen

• Undersökningen genomfördes av Verian (f.d. Kantar Public) på uppdrag av Länsförsäkringar den 31 januari till 6 februari 2024.
• Undersökningen genomfördes online via Sifopanel.
• 1000 individer från 18 - 79 år, med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år, har svarat på frågorna.
• Sifopanelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. Det finns ingen möjlighet att själv gå med i Sifopanelen. De som deltagit i undersökningen har blivit slumpmässigt utvalda.

För ytterligare information kontakta:
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Tel. 073 – 968 30 44. Stefan.Westerberg@lansforsakringar.se

Lena Bivner, pressansvarig, Länsförsäkringar. Tel. 08 – 588 40 000. lena.bivner@lansforsakringar.se

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08–588 418 50, press@lansforsakringar.se

Länsförsäkringsgruppen består av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag och det gemensamt ägda Länsförsäkringar AB. Genom sitt lokala länsförsäkringsbolag får kunderna ett helhetserbjudande inom bank, försäkring och pension. Genom Agria Djurförsäkring erbjuder vi djur- och grödaförsäkring, genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär och genom Wasa Kredit finansieringstjänster som leasing, avbetalning och lån.