Undersökning - naiv inställning till häleri på nätet
Trots att vi är medvetna om att försäljningen av stulna varor ökar i Jämtland visar en färsk undersökning som Länsförsäkringar gjort att vi inte är särskilt oroliga för att varan vi just köpt kan vara stulen. En anledning kan vara att vi fortfarande tror att begreppet ”god tro” fortfarande gäller.
- I undersökning gjord av Novus svarar 69 procent (69 %) i Jämtland de tror att försäljningen av stulna varor på nätet har ökat de senaste fem åren.
- Och 52 procent (51 %) säger samtidigt att de inte ”har en aning” om hur de kontrollerar om varan de står i begrepp att köpa är stulen.
- Trots detta visar undersökningen att 66 procent (62 %) inte känner sig oroliga för att varan de just köpt inte såldes av den rättmätige ägaren.
(%) = riksgenomsnittet
Magnus Persson, utredningschef på Länsförsäkringar AB, ser ett växande problem med häleri på nätet
– Om vi inte bryr oss mer om varifrån varan vi just köpt kommer ifrån blir det svårt att få bukt med ökningen av stulna varor i Jämtland som säljs via nätet och därigenom kommer heller inte stölderna att minska. Det är viktigt att vi som köpare inte blundar för varifrån varan kommer bara för att vi kanske gör ett klipp. En dag kan vi själva stå där med huset tömt eller plötslig upptäcker grannen att hennes cykel plötsligt står på din tomt.
Magnus Persson anser att en av anledningarna kan vara att många ser mellan fingrarna när de vill göra snabba klipp och att de tror att begreppet ”god tro” fortfarande gäller:
– God tro-begreppet verkar sitta fast rotat hos folk i Jämtland. Men sedan 2003 säger lagen att köparen måste lämna tillbaka en stulen vara även om köparen handlat i god tro, alltså inte haft anledning att misstänka häleri.
Lite om ”god tro”
Det är särskilt viktigt att köparen är extra vaksam när det gäller värdefulla föremål (Exempelvis klockor, mobiltelefoner, datorer, smycken, konst, pälsar, antikviteter motorfordon etc). När det gäller motorfordon måste köparen kontrollera att säljaren är registrerad på fordonet i bilregistret samt granska köpehandlingarna noga. Om priset är lågt har köparen all anledning att vara misstänksam. Försiktighet ska iakttas vid köp från någon som uppger sig sälja varor åt någon annan. Bra stöd finns bland annat på Larmtjänsts hemsida.
Tänk på detta när du skall handla på nätet
- Lita på magkänslan – är ett erbjudande för bra för att vara sant, då är det tyvärr ofta så.
- Fråga gärna om legitimation på den som säljer.
- Kontrollera att det finns inköpskvitto på det som säljs.
- Bedöm situationen, inte personen. Det ligger i sakens natur att säljaren skall vara trevlig för att sälja en vara som har ett kriminellt förflutet och om köparen har bråttom eller inte vill träffas, avstå köpet.
- När du ska köpa båt eller båtmotor – kontrollera hos polisen eller Larmtjänst att båten/motorn inte är anmäld stulen. Be alltid om originalkvitto, försäkringshandlingar eller liknande som kan styrka säljarens rätt att sälja båten eller båtmotorn.
- Vid moped eller cykelköp. Är ram, serienummer eller motornummer manipulerat eller borttaget ska du alltid kontrollera om varan är stulen.
Fakta
- Av samtliga anmälda brott 2020 utgjorde stöldbrotten 27 procent.
- Populärast att stjäla vid ett bostadsinbrott är smycken, klockor och kontanter.
- Vi svenskar köpte och sålde varor på nätet för svindlande 122 miljarder kronor förra året och stod då för 14 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln.
Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av Novus i september 2021. Antalet intervjuade är 3 248 slumpmässigt utvalda personer.
Länk till Länsförsäkringars pressrum: https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/
Länk till Länsförsäkringar på Twitter: https://twitter.com/forsakringar
För ytterligare information kontakta:
Magnus Persson, utredningschef, Länsförsäkringar AB. Tel. 076 – 496 58 57
Presskontakt. Tel. 08-588 418 50.