Dalarnas gymnasieskolor har näst lägst lärarbehörighet i hela landet

Trots att andelen lärare med legitimation och behörighet i fjol i Dalarnas län tillhör länet nu landets bottenskikt när det kommer till lärarbehörighet i gymnasieskolan. Det visar den senaste statistiken från Skolverket som Lärarförbundet analyserat på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.

I december 2017 hade motsvarande 71 procent av lärarna¹ i gymnasieskolorna i Dalarnas län lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär att länet har den näst lägsta lärarbehörigheten i hela landet.

– Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs det idag en gymnasieutbildning för att få ett jobb på svensk arbetsmarknad. Gymnasielärarna behöver fler behöriga kollegor att dela ansvaret med och de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 536 heltidstjänsterna i gymnasieskolorna i Dalarnas län (fördelat på 723 lärare) var det 380 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Det finns stora skillnader i lärarbehörighet bland kommunerna inom länet. I Västerdalarnas utbildningsförbund innehas 41 procent av tjänsterna av behöriga, medan Västerbergslagens Utbildningsförbund Vbu har 86 procents behörighet, vilket är högst i Dalarnas län.

Andelen behöriga lärare ökade jämfört med året innan med tre procentenheter. Dalarnas län följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 81 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.

Lärarbehörigheten ökar i fem kommuner i Dalarnas län. Mest anmärkningsvärda förbättringar ser vi i Västerbergslagens Utbildningsförbund Vbu.

Tiotusentals lärare saknas

Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Många lärare i gymnasiet upplever idag att de får för lite tid till att ägna sig åt planering och utveckling av undervisningen.

– Gymnasietiden är den tid i elevens liv då man går från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. De lärare som eleverna möter har avgörande betydelse för deras fortsatta kunskapsresa och framtida livsval, säger Johanna Jaara Åstrand.

Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är idag ofta allt för dåligt förberedd. Eleverna behöver stöd och vägledning för att göra välinformerade val som tar hänsyn till såväl egna intressen och förutsättningar som förståelsen för omvärlden och samhällsutvecklingen.

– Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver en högre och annorlunda kompetens än gårdagens och det är avgörande att lärarna får förutsättningar att utveckla undervisningen i takt med tiden. Det ställer stora krav på skolans huvudmän att frigöra tid och säkerställa rätten till kompetensutveckling och kollegialt samarbete för varje lärare på alla gymnasium över hela landet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Unika rapporter för alla kommuner

För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Lärarförbundet sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet.

Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.

Tabellen visar endast kommuner och gymnasieförbund med minst 20 heltidstjänster där Skolverket redovisat uppgifter om lärarbehörighet i gymnasieskolorna för läsåret 2017/18.

Kommentarer

¹ Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.

Rapporterna i sin helhet hittar ni här: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/se-andelen-behoriga-gymnasielarare-i-din-kommun