Det krävs nya pengar till fritidshemmen
Efter två år har regeringens särskilda utredare, Linda Eskilsson, lämnat över utredningen om hur kvaliteten på fritidshemmen kan förbättras, till utbildningsminister Anna Ekström. Utredningen har gjort ett gediget arbete där de träffat många lärare i fritidshem, och landat i flera betydelsefulla slutsatser, men det finns flera uppenbara brister.
– Det är verkligen på tiden att den här utredningen kommer, senast något motsvarande gjordes var på 70-talet. Fritidshemmen har en nyckelroll i svenskt utbildningssystem och fritidspedagogiken står med sin särart för en framtidspedagogik, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.
Lärarförbundet välkomnar speciellt förslaget om att införa nationella riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.
– Det är viktigt att staten sätter ned foten om hur stora elevgrupperna får bli och ger Skolverket i uppdrag att ta fram riktmärken. Under coronapandemin har en del lärare i fritidshem fått uppleva avsevärt mindre elevgrupper, och för första gången fått möjligheter att till fullo förverkliga och jobba i enlighet med uppdraget, säger Johanna Jaara Åstrand.
Fritidshemmen har under flera år varit eftersatta ekonomiskt och de har exkluderats från flera nationella satsningar, som karriärtjänster, lärarlönelyft och likvärdighetsbidraget. Lärarförbundet välkomnar därför förslaget att fritidshemmen ska omfattas av ett stort antal nationella satsningar i form av statsbidrag, men utredningen har en stor brist.
– Kvalitet kostar pengar. Fritidshemmen är i skriande behov av ökade resurser för att stärka såväl likvärdigheten som kvaliteten. Men det duger inte att bara omfördela medel från en redan underfinansierad skolverksamhet. Förstärkningar på en del av skolsystemet får inte innebära försämringar någon annanstans - det krävs nya pengar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det har aldrig tidigare varit så många barn inskrivna i fritidshem, det närmar sig en halv miljon i rask takt, och samtidigt har vi aldrig haft en så låg andel anställda med pedagogisk högskoleutbildning. Lärarbristen är ett grundproblem för att fritidshemmen ska kunna bibehålla god kvalitet.
– Utredningen identifierar detta som en ödesfråga, men lämnar inga skarpa förslag för att komma till rätta med det. Regeringen måste göra ordentliga satsningar på lärarutbildningen mot fritidshem. Det behövs fler utbildningsplatser, forskningssatsningar och systemförändringar för att långsiktigt komma till rätta med den stora bristen på lärare i fritidshem, säger Johanna Jaara Åstrand.
Utredningen konstaterar att de barn som bäst skulle behöva fritidshemmets undervisning inte får ta del av den. Det finns en stor paradox i att fritidshemmet ska ha ett kompensatoriskt uppdrag samtidigt som elever till arbetslösa eller föräldralediga vårdnadshavare inte har rätt att gå på fritids.
Lärarförbundet anser att alla elever ska ha rätt till en plats, oavsett föräldrarnas sysselsättning, eftersom det fritidspedagogiska lärandet är så viktigt för elevernas utveckling att det måste vara en rättighet för alla. En sådan reform måste givetvis matchas med rejäla satsningar för att bibehålla kvaliteten.
– Det är bara att beklaga att utredningen inte lägger ett förslag för att ställa detta till rätta. I ljuset av coronapandemin, som lett till permitteringar och arbetslöshet, är det ännu viktigare att säkra att alla barn har rätt till fritidshem oberoende av hemsituation, säger Johanna Jaara Åstrand.
För kontakt:
Lärarförbundets pressjour: 08-737 69 02, press@lararforbundet.se
Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan. Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 232 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och lärare på högskolan.
