Framtidens ingenjörsutbildning kräver satsningar på estetiska ämnen
- Det är positivt att det blir möjligt för gymnasieelever att läsa en yrkesutbildning till ingenjör under ett fjärde år. Det leder förhoppningsvis till att fler unga kan tänka sig ett arbetsliv som ingenjör även om de inte vill satsa på en längre universitetsutbildning, säger Ann-Charlotte Eriksson, förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Examen ska enligt regeringen få en tydlig yrkesinriktning och innehålla kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det ställer höga krav på skolan även före gymnasiet.
- Ska fler vilja bli gymnasieingenjörer krävs det satsningar på teknikämnet tidigt i skolan. Ska exportsektorn röna fortsatt framgång så måste teknikämnet kombineras med andra kreativa och estetiska ämnen. Regeringen väljer idag att ta bort de estetiska ämnena som obligatoriska i gymnasiet. Det är bakvänt om de vill satsa på innovation och teknik, säger Ann-Charlotte Eriksson.
Industrin behöver kvalificerad arbetskraft som kan fylla viktiga behov på arbetsmarknaden för att Sverige skall kunna behålla en stark exportindustri.
- En tydligare koppling mellan skola och näringsliv är ett sätt att främja det tekniska intresset. Här krävs resurser i form av tid för lärarna att utveckla samarbetet med det omgivande samhället. Fler företag behöver också ge möjlighet till studiebesök, praktikplatser och för gemensamma projekt med skolan, säger Ann-Charlotte Eriksson.
Kommentar: Ann-Charlotte Eriksson, förste vice ordf Lärarförbundet, 070-453 75 47
Upplysningar: Claes Nyberg, presschef Lärarförbundet, 08-737 69 02.
Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan. Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 225 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och lärare på högskolan.