Gotlands kommun satsar betydligt mindre på skolan

Gotlands kommun satsar betydligt mindre på skolan än för fyra år sedan. Kommunen har halkat rejält efter under den senaste mandatperioden, visar ny statistik från SKL som Lärarförbundet analyserat.

Statistiken visar att det varierar stort hur mycket kommunerna i landet lägger på utbildning. Genom att jämföra den så kallade standardkostnaden med vad varje kommun faktiskt satsar på skolan, kan vi jämföra kommunerna med varandra. Kommunernas påslag varierar från 3 procent i Österåkers kommun, som satsar minst, till 66 procent i Bengtsfors kommun, som satsar mest.

Förra året satsade Gotlands kommun 41 procent mer än sin standardkostnad, vilket är betydligt mer än rikssnittet på 30 procent. Men det är fem procent mindre än 2013. 

– För att vi ska uppnå en god lärareffekt behöver kommunerna satsa på skolan. Där behöver alla kommuner ta ansvar för skolans kvalitet och för att lärare och elever har de förutsättningar som behövs, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Två av tre föräldrar beredda att flytta

Skolan är en viktig faktor när människor väljer bostadsort. En ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet visar att två av tre föräldrar till barn i skolålder kan tänka sig att flytta till en annan kommun för att få tillgång till en bättre skola.

– Det här är en oerhört viktig signal till alla kommunpolitiker. Man måste satsa på skolan för att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Att en del kommuner väljer att satsa mindre än sina grannkommuner gör att de får svårt att konkurrera om livsviktig lärarkompetens och ett starkt befolkningsunderlag, säger Johanna Jaara Åstrand.

Om man ser på hur satsningarna på skolan förändrats över mandatperioden så har Gotlands kommun kraftigt minskat sina resurser till skolan. År 2013 hade kommunen ett påslag på 46 procent jämfört med 41 procent år 2017.

– Ett val står för dörren och ingen politiker kan blunda för den enorma lärarbrist som råder. Lärarbristen påverkar både kvaliteten på undervisningen och arbetsmiljön. Det går inte att spara bort lärarbristen, varje kommun måste lägga upp en kompetensförsörjningsplan med tydliga åtgärder för högre löner och lägre arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Analysen baserar sig på den så kallade standardkostnaden som är ett mått för vad skolan borde kosta i kommunen utifrån lokala förutsättningar. Denna schablonuträkning påverkas bland annat av hur många barn i skolålder det bor i kommunen. I vår analys har vi jämfört kommunens standardkostnad med den faktiska kostnaden för skolan. I Gotlands kommun var standardkostnaden 19 447 kronor per invånare för 2017, medan den faktiska kostnaden var 27 324 kronor per invånare. Det innebär alltså ett påslag på 41 procent.

Mer om vad standardkostnaden innebär kan du läsa om här

Hela granskningen finns på vår temasida