​Jämtland har tredje lägst lärarbehörighet i hela landet

Report this content

Trots att andelen lärare med legitimation och behörighet i fjol stod stilla i Jämtlands län tillhör länet nu landets bottenskikt när det kommer till lärarbehörighet. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.

I december 2017 hade motsvarande 64 procent av lärarna1 i grundskolan i Jämtlands län lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär att länet har den tredje lägsta lärarbehörigheten i hela landet.

– När lärare saknas påverkas både kvalitén i elevernas undervisning och arbetsmiljön för befintliga lärare. Lärarbristen riskerar att öka skillnaderna mellan skolor. Som lärare vet vi hur viktig vi är för varandra och hur avgörande det är att förutsättningarna är som bäst där utmaningarna är som störst, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 1 323 grundskollärarna i Jämtlands län (motsvarande 1 102 heltidstjänster) var det 925 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Andelen behöriga lärare låg på ungefär samma nivå som året innan. Jämtlands län följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 71 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.

Lärarbehörigheten sjunker i sammanlagt fyra av åtta kommuner i Jämtlands län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Ragunda kommun. I Bräcke kommun och Åre kommun däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.

Tiotusentals lärare saknas

Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

– Ingen kan blunda för lärarbristen. Alla måste ta sin del av ansvaret för att stärka läraryrkets attraktivitet både nationellt och lokalt. Skulle läraryrket värderas och få vara det yrke det är tänkt att vara skulle vi ha lång kö till lärarutbildningen och tuff konkurrens om lärartjänster, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Lärarbristen beror på låga löner och hög arbetsbelastning. Satsa rätt och värna de lärare som finns så går det att vända. Ta ett helhetsgrepp om de skolor som har de tuffaste utmaningarna. Rekrytera lärarteam, satsa på ledarskapet, elevhälsa, digitalisering och bra kringstöd- då kommer lärareffekten få spela roll för fler och det vinner hela samhället på, säger Johanna Jaara Åstrand.

Unika rapporter för alla kommuner

För att lyfta fram de stora regionala i lärarbehörighet runtom i landet har Lärarförbundet sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.

Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.

LÄRAREBEHÖRIGHET KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN

Kommun 2017/18 2016/17 Förändring
Bergs kommun 60 % 56 % +4 %
Bräcke kommun 60 % 53 % +8 %
Härjedalens kommun 58 % 61 % −3 %
Krokoms kommun 75 % 74 % +1 %
Ragunda kommun 37 % 43 % −6 %
Strömsunds kommun 62 % 62 % −1 %
Åre kommun 60 % 53 % +7 %
Östersunds kommun 67 % 69 % −2 %

Kommentarer

1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.