Ny forskningsrapport bekräftar: I kristider blir skolan en avgörande valfråga

Lärarförbundet har gett i uppdrag till Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet att undersöka betydelsen av utbildningspolitiken i valen sedan slutet av 1970-talet. Valforskarna har också granskat hur väljarna ser på Socialdemokraternas, Moderaternas och Folkpartiets utbildningspolitik. Resultatet presenterades i dag under Almedalsveckan i Visby.

Rapporten visar bland annat att väljarna i samband med krisen under 90-talet lade väldigt stor vikt på skolan som samhällsfråga. Nästan tre gånger så många väljare såg då skolan som avgörande för samhällets utveckling.
- Den borgerliga regeringen borde dra lärdom av det som hände under 1990-talet då krisen slog hårt mot skolan. Väljarna såg effekterna av detta och skolfrågornas betydelse ökade rejält, säger Eva-Lis Sirén.

- Väljarna är kloka och ser att det är satsningar på utbildning som kan ta Sverige ut ur krisen. Nu när vi återigen är mitt i en lågkonjunktur behöver vi modiga politiker som också inser detta och vågar satsa på skolan, även när resurserna är knappa, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Forskningen visar också på vad som kan kallas en "Jan Björklund-effekt".

Sedan nuvarande utbildningsministern började profilera sig i den svenska skolpolitiken har väljarnas stöd för Folkpartiets utbildningspolitik ökat markant. I valet 1994 var det bara 13 procent av väljarna som gillade Folkpartiets utbildningspolitik. I valet 2006 var motsvarande siffra 36 procent.
- Här har övriga partier något att lära. Väljarna belönar det parti som sätter skolan högt på agendan och för en långsiktig och konsekvent skolpolitik. Jan Björklund har fört upp skolpolitiken högt upp på den politiska dagordningen och det är positivt. Samtidigt är jag mycket kritisk till att han så ofta svartmålar skolan och att hans skolpolitik riskerar att leda alla elever inte får med sig de kunskaper som är nödvändiga i framtiden, säger Eva-Lis Sirén.

Valforskarna visar att skillnaderna mellan olika väljargrupper i synen på utbildningens betydelse minskar, men att de fortfarande finns tydligt kvar. Kvinnor, högutbildade och boende i större städer ser utbildningsfrågorna som betydligt viktigare i valet av parti än vad till exempel industriarbetare, boende i glesbygd och lågutbildade gör.

- Med tanke på de enorma utbildningsinsatser som gjorts under 1990-talet borde skillnaderna mellan hur olika väljargrupper ser på utbildningens betydelse ha minskat mer. En viktig slutsats är att skolan behöver ett än tydligare uppdrag att utjämna utbildningsklyftorna och betydligt bättre förutsättningar att klara det uppdraget. Skolan behöver resurser för att alla elever ska ha en chans att nå målen och lärare behöver ha löner och andra arbetsvillkor som gör läraryrket attraktivt, säger Eva-Lis Sirén.

- Svensk skola drabbas nu av nedskärningar i krisens spår. Det trots att alla vet att det är satsningar på utbildning som kan ta Sverige ur krisen och bygga Sverige starkt. Regeringen måste rikta nya pengar till skolan redan i höstens budget och kommunerna måste värna skolan från nedskärningar. Valforskningsrapporten visar tydligt att satsningar på skolan gillas av väljarna, säger Eva-Lis Sirén.



För ytterligare information, kontakta:
Håkan Carlsson
Presschef
Lärarförbundet
Tel: 08-737 69 02
E-post: hakan.carlsson@lararforbundet.se

Vill du veta mer om vad Lärarförbundet tycker? Se www.lararforbundet.se

Om Lärarförbundet
Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 225 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan.

Taggar: